Fairtrade är en del av marknadsekonomin -svar till Timbro

Tankesmedjan Timbro uppmärksammade igår Fairtrade Challenge med ett pressmeddelande. I pressmeddelandet hänvisar de till en studie om Fairtrade-certifierat kaffe, men Timbro drar också några egna slarviga slutsatser.

Fairtrade kommer givetvis att noggrant sätta sig in i studien. Fairtrades verksamhet är i ständig utveckling, detta för att göra så stor skillnad som möjligt och gynna allt fler av världens råvaruproducenter. Kaffekriterierna reviderats kontinuerligt för att säkerställa ökad produktivitet i ett jordbruk som lider mångårig brist på nyinvesteringar på grund av utbredd fattigdom bland en stor del av världens kaffeodlare. Genom kontroller, utbildning och stöd kan nu ännu fler av världens socialt och ekonomiskt utsatta kaffeodlare satsa på en långsiktigt hållbar produktion, med hänsyn till både människa och miljö. Alla studier av detta arbete välkomnas av Fairtrade.

Timbro skriver dock att Fairtrade skulle innebära ett fastpris för odlarna och ett ”extra prispåslag”. Detta är felaktigt. Fairtrade har ett minimipris som fungerar som ett golv för att producenten skall få en betalning som åtminstone täcker produktionskostnaderna när de säljer sin produkt som Fairtrade-märkt. Därutöver finns en Fairtrade-premie som skall investeras i sociala projekt, såsom skolor, brunnar eller utbildning. Försäljningen av Fairtrade-märkt och konsumentpriset på Fairtrade-märkta produkter bygger helt på marknadsekonomiska principer. Det fina med marknaden är att det är vi själva som skapar den, utifrån hur vi vill att vår värld ska se ut. Som konsument kan du välja att köpa en produkt där du vet att odlaren åtminstone har fått en betalning som täcker produktionskostnaderna. Med Fairtrade-märkningen som verktyg kan konsumenter och företag bidra till att odlare och anställda i utvecklingsländer får handlingskraft att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

Över 1, 2 miljoner odlare och anställda som har valt att certifiera sig, visar att Fairtrade gör skillnad bland annat genom en ökad försäljning på en större marknad och villkor som ger högre intäkter, pengar som används för investeringar i kvalitetsutveckling och diversifiering mot nya försörjningsmöjligheter.  Dessutom bidrar Fairtrade till mycket som inte går att mäta i pengar, som att barnarbete och diskriminering motverkas, att anställda har organisationsrätt och anställningsavtal och inte minst att människor får handlingsfrihet och makt att styra över sina egna liv.

Lösningen till att Fairtrade skall bli än mer effektivt som verktyg för fattigdomsbekämpning kan aldrig vara att sluta köpa Fairtrade, utan tvärt om att efterfrågan och försäljningen ökar. Då kan vi tillsammans glädjas över att marknaden består av miljontals konsumenter samt av tusentals företag och offentliga aktörer som är villiga att betala det pris som det faktiskt kostar att producera våra varor, utan att de subventioneras av människor som lever i fattigdom. Över en halv miljon deltagare i Fairtrade Challenge visar att den viljan finns.