Kakaobranschens utmaningar
Västafrika har sedan mitten av 1900-talet varit produktionscentrum för kakao, med Ghana och Elfenbenskusten som de mest framträdande exportländerna.
För fler än 30 av världens länder med utbredd fattigdom har kakaoindustrin stor betydelse för samhällsekonomin och cirka 50 miljoner människor är beroende av kakao för sitt uppehälle. I Ghana står kakaoproduktionen till exempel för cirka 40 procent av landets totala exportintäkter. Dessvärre är det en väldig liten andel av vinsten som kommer de människor som arbetar med att odla kakao till del.
Utmaningar i branschen
Kakaosektorn genomgår sedan en tid tillbaka en kris som bland annat har sin grund i att odlarna under en lång period har fått dåligt betalt för sin kakao, vilket har medfört att de inte kunnat göra investeringar för att förbättra sin produktion och kvalitet. Detta har i sin tur bidragit till att barnen inte ser någon framtid inom kakaoproduktion och istället flyttar in till städerna och en osäker tillvaro. Den genomsnittliga åldern för en kakaoodlare i Västafrika idag är cirka 50 år.
Medelåldern för en kakaoodlare är 50 år
Precis som inom kaffeproduktionen finns det också svårigheter för odlarna att skapa handelsförbindelser och ta sig in på världsmarknaden. Detta har resulterat i ett handelssystem som bygger på många mellanhänder i produktionsledet vilket skapar en låg vinstandel för kakaoodlarna, ofta så lite som 6 procent av värdet på en chokladkaka i handeln. En stor del av kakaoodlarna lever i absolut fattigdom, vilket innebär en inkomst på mindre än 1,25 USD per person och dag, och många kakaoodlare tjänar så lite som 2–4 kronor om dagen.
Miljoner barn arbetar idag inom kakaoindustrin i Västafrika
Under det senaste årtiondet har fältundersökningar visat att barnarbete är vanligt förekommande inom kakaoindustrin. Hundratusentals barn uppskattas arbeta under slavliknande förhållanden i en hård arbetsmiljö. Trots att denna problematik kontinuerligt uppmärksammas så fortsätter barnarbetet att öka, enligt en studie från Tulane University har antalet barn som är involverade i skadligt barnarbete inom kakaoindustrin ökat med 46 procent i Elfenbenskusten mellan 2009 och 2014.
Vad gör Fairtrade?
Kakao var en av de första produkterna som det utarbetades Fairtrade-kriterier för. Det första kooperativet certifierades av Fairtrade Sveriges systerorganisation i Holland 1993 som en följd av kakaoodlarnas svåra ekonomiska och sociala situation. Idag finns det ett hundratal certifierade producentorganisationer för kakao i Afrika och Latinamerika som innefattar cirka 180 000 odlare, med Elfenbenskusten som största enskilda producentland.
Kakao odlas huvudsakligen i familjejordbruk. Därför kan endast kooperativ, eller liknande organisationsformer, certifieras enligt internationella Fairtrade-kriterier. Producentorganisationens medlemsantal kan vara allt ifrån ett hundratal upp till tiotusentals enskilda odlare som organiserat sig i syfte att enklare kunna sälja sin skörd.
Fairtrade jobbar på många olika sätt med att förbättra situationen för kakaoodlarna. En viktig del är att stärka organisationernas möjligheter att vara en stark part i den internationella handeln. Det handlar bland annat om tillgång till partners som kan jobba med teknisk support kring produktivitet, kvalitet och ledning.
Barnarbete handlar i grunden om fattigdom, genom Fairtrade-kriterierna får odlarna bättre betalt för sin kakao och en premie som ofta används för investeringar i utbildning och skolstipendier
Att göra utbildning tillgänglig till rimliga kostnader är en av de viktigaste faktorerna för att motverka barnarbete.
När föräldrar får förbättrade möjligheter att skicka sina barn till skolan minskar risken att deras barn sätts i arbete. Vidare så jobbar Fairtrade med att etablera partnerskap mellan kakaoproducenter och barnrättsorganisationer som tillhandahåller utbildning och verktyg för att motverka barnarbete.
En av Fairtrades viktigaste uppgifter är också att se till att skapa fler möjligheter för odlarna att sälja sin kakao som Fairtrade-märkt, idag säljer en Fairtrade-certifierad kakaoodlare i snitt 33 procent av sin totala skörd som Fairtrade. I januari 2014 så lanserades ett råvaruprogram för kakao som innebär möjligheter för odlarna att sälja en större andel av sin kakao under de bättre villkor som Fairtrade innebär.
I Sverige konsumerar vi cirka 7 kilo choklad per person och år.
Kakaoodlarna garanteras en Fairtrade-premie på 200 USD/ton. Under 2014 uppgick Fairtrade-premien till kakaoodlarna till 10,8 miljoner EUR.
Kriterierna för märkning av kakao
- Uttryckliga regler för kemikaliehantering inklusive hälsofrämjande åtgärder gällande kakaoproduktion.
- Regler för långsiktiga handelsrelationer.
- Krav på demokratiutveckling, till exempel att varje odlare/medlem har rätt att uttrycka sina åsikter och vara delaktig i beslutsfattandet inom producentorganisationen.
- Producentorganisationen ska betalas som lägst ett minimipris, det vill säga ett pris som ska täcka kostnaden för en hållbar produktion. Från 1 januari 2011 är minimipriset 2000 USD/ton kakao.
- En premie på 200 USD/ton sålt kakao betalas ut till producentorganisationens medlemmar med syftet att stimulera lokal samhällsutveckling och investeringar i produktionen. Medlemmarna bestämmer själva vad de vill använda premien till, så länge beslutet inte strider mot kriterierna. Exempel på vad premien har använts till hos några av producenterna: skolbygge i lokalsamhället, fonder för utlåning av mikrokrediter, investeringar i ekologiskt jordbruk eller i produktionsfaciliteter och diversifiering av grödor för att öka inkomstmöjligheterna.
- Om kakaon också är ekologiskt certifierad får producentorganisationen en extra betalning på 300 USD/ton kakao.
- Producentorganisationen har möjlighet till förfinansiering med upp till 60 procent av försäljningspriset.
Mer om kriterier för kakao hittar du på Fairtrade Internationals hemsida
