fbpx
Meny

Hur ska fattigdomen utrotas?

Den 25 augusti skrev företrädare för Liberalerna i Falun en debattartikel publicerad i Dalarnas Tidning som innehöll många felaktigheter och missuppfattningar om Fairtrade. Här bemöts dessa.

Fairtrade välkomnar en debatt om hur målet om fattigdomsbekämpning i Agenda 2030 kan uppnås, men en förutsättning för en fungerande debatt är att den förs på saklig grund. Det är vanligt att missförstå hur Fairtrade fungerar och vem som egentligen tjänar pengar på Fairtrade. Därför kan det vara värt att än en gång påminna sig om att Fairtrade Sverige är en del av en stor internationell rörelse som arbetar för att ge odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom verktyg att själva förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Att Fairtrades kriterier efterlevs kontrolleras ute på fält av FLOCERT, en oberoende tredje part. Därav kommer benämningen oberoende märkning.

Fairtrade är en möjlighet för världens kaffe- och bananodlare att genom handel få större inflytande över sitt liv och sin framtid, samtidigt som de kan producera råvaror av hög kvalitet.

Fairtrade är en möjlighet för världens kaffe- och bananodlare att genom handel få större inflytande över sitt liv och sin framtid, samtidigt som de kan producera råvaror av hög kvalitet.

8 miljoner människor drar nytta av Fairtrade

Utvecklingen av Fairtrades kriterier, verksamhetsstrategier och andra beslut som påverkar Fairtrade-systemet fattas inom den internationella paraplyorganisationen Fairtrade International – där producenterna både äger hälften och har hälften av beslutanderätten. Det är just dessa ägare – producenterna – som gynnas av Fairtrade. Över 1,6 miljoner odlare och anställda och deras familjer – totalt omkring 8 miljoner – i Asien, Afrika och Latin- och Sydamerika drar idag nytta av försäljningen av Fairtrade-certifierade råvaror. De producentorganisationer som väljer att certifiera sig gör det för att de vinner något tillbaka, till exempel i form av bättre marknadstillträde, ökad försäljning samt social utveckling av lokalsamhällen.

Fairtrade-certifierade odlare säljer sina råvaror till inköpare som vill ha Fairtrade-certifierade råvaror. Odlare som inte är certifierade säljer sina råvaror till inköpare som vill ha konventionellt odlade råvaror. Råvarorna är därför odlade under olika förhållanden (läs gärna mer om exempelvis Fairtrades krav på arbetsförhållanden och miljökriterier) och säljs under olika förutsättningar (läs gärna mer om Fairtrades minimipris, som erbjuder en högre betalning när världsmarknadspriset är lågt).

Styrelseledamöter tar inte emot arvode

Det förekommer i debattartikeln en grov felaktighet om arvode till Fairtrade Sveriges styrelseledamöter. Låt oss vara tydliga: Styrelseledamöter får inte något arvode. Fairtrade Sverige AB delar inte ut pengar till ägarna och försöker inte maximera sin vinst. Vinsten som görs återinvesteras i verksamheten, för exempelvis utveckling av nya kriterier och producentstöd, samt sänkta licensavgifter. Självklart får de anställda på Fairtrades kontor lön för det arbete som utförs i syfte att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för producenterna. (Läs gärna mer om Fairtrades organisering och bakgrund i gräsrotsrörelsen).

Offentlig upphandling och rättvis handel

Slutligen vill Fairtrade bemöta de felaktigheter i artikeln som rör offentlig upphandling. Genom att arbeta med upphandling baserad på principer om rättvis handel samt ILO:s kärnkonventioner kan kommunen på ett strukturerat sätt arbeta för att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter och bidra till fattigdomsbekämpning.

Den 10 maj 2012 bekräftade EU-domstolen i mål C-368/10 att det går att ställa krav på rättvis handel i offentlig upphandling. I sitt domslut säger domstolen tydligt att upphandlande myndigheter kan välja tilldelningskriterier som är baserade på överväganden av miljömässig eller social karaktär så som exempelvis kriterier för rättvis handel. Domstolen säger också uttryckligen att det är möjligt för offentliga myndigheterna att prioritera en anbudsgivare baserat på kriterier för rättvis handel.

 

Engagemanget för Fairtrade City är ett konkret verktyg för kommuner att på lokal nivå tillsammans med invånare och näringsliv nå målen i Agenda 2030.

Och antalet Fairtrade City-diplomerade kommuner i världen växer. Tusentals företag, politiker från höger till vänster, intresseorganisationer, miljoner konsumenter och inte minst 1,6 miljoner odlare och anställda står idag bakom Fairtrade. Över 5 miljoner svenskar i dag bor i en Fairtrade City-diplomerad kommun.

Fattigdomsbekämpning är inte partipolitik

Att göra fattigdomsbekämpning till en partipolitisk fråga är att förminska vikten av att mänskliga rättigheter inte får kränkas i produktionen av de varor vi konsumerar. Låt oss i stället prata om hur vi gemensamt kan komma tillrätta med de missförhållanden som råder inom den globala handeln. Vilka andra verktyg finns det? Hur kan vi tillsammans hjälpas åt att förändra världen till det bättre?

Var och en får avgöra vilket verktyg man tror är lämpligt för att bekämpa världens fattigdom. Fairtrade är av övertygelsen att handel är en viktig del i detta.

/Maria Granefelt, tf generalsekreterare Fairtrade Sverige

 

Läs gärna mer om Fairtrades organisering och om kopplingen till LO.

 

Dela