fbpx
Meny

Hur stor del av chokladkakan får kakaoodlaren?

Påsken är en färgglad och godisfylld högtid då vi gottar oss i chokladägg i mängder. Men hur har kakaon i chokladen hamnat i våra fyllda påskägg? Tyvärr är kakaons resa inte lika sockersöt som chokladkakan – den kantas av fattigdom, barnarbete och orättvisa.

Det är ett manuellt arbete

Stegen från kakaoböna till att du köper chokladägget i din matbutik är många. För att hamna i butiken har det köpts av en grossist efter att det paketerats och fraktats från en annan världsdel, och innan dess måste ju själva kakaon produceras. Processen att få fram kakaon till chokladen är lång och inte den lättaste.

Kakaofrukterna har skördats och delats för hand, en och en, med machetes.
Efter att bönorna tagits ut har de torkats, jäst, och torkats igen. Under hela processen (som tar mellan 10–20 dagar) har bönorna rörts om och blandats. Kakao är på så sätt ett manuellt arbete, ett manuellt arbete som i många fall utförts av barn.

Barnarbete är mycket vanligt

Många studier och undersökningar[1] visar att kakaoindustrin kantas av barnarbete. På grund av hög efterfrågan kombinerat med hårt pressade priser på kakao tvingas odlare sälja sin råvara till priser som inte täcker produktionskostnaderna. Odlarna tjänar helt enkelt inte tillräckligt för att kunna försörja sig eller sina familjer, vilket gör att barnen inte kan gå i skolan utan istället måste hjälpa till i arbetet – som inte är särskilt barnanpassat.

Framförallt är det barnen som går vinstlösa. De vars framtid borde kantas av möjligheter och förutsättningar, har istället svårt att se längre än till morgondagen.

Så stor del av chokladkakan får odlaren

Situationen förvärras av att det bara finns ett fåtal aktörer som styr över kakaoprocessen, vilka odlare tvingas anpassa sig efter i pris och utbud. På grund av de mellanhänder som kakaon går igenom lämnas alldeles för lite kvar till odlarna. Av det totala värdet av den sålda chokladen går endast 6 % till kakaoodlarna. 40 % snappas upp av förädlare och tillverkarna av varumärkesprodukter medan återförsäljarna i sin tur tar upp ungefär 35% av värdet[2]. Siffrorna talar för sig själva i vilka som är de stora vinnarna och vilka som förlorar.

Fairtrade-märkt choklad gör skillnad

  • Fairtrade förbjuder att barn under 15 år arbetar, och har restriktioner som säger att barn under 18 inte får ta del av arbete som är skadligt eller farligt för hälsan eller som påverkar deras utbildning eller utveckling. Fairtrade arbetar även aktivt med att bygga samarbeten mellan kakaoproducenter och barnrättsorganisationer för att utveckla verktyg och resurser att motverka barnarbete.
  • Orättvisa handelsvillkor är en bidragande faktor till fattigdom. Fattigdom är skälet till barnarbete, och barnarbete är skälet till att barn inte får gå i skolan. Därför används ofta den försäljningsbaserade Fairtrade-premien till utveckling och uppstart av skolor, stipendium och kurser i till exempel arbetsrätt eller mänskliga rättigheter. Genom utbildning och kunskap skapas en ljusare vardag och en ljusare framtid för miljontals barn. Det möjliggörs bland annat av förbättrad försäljning och ökade försörjningsmöjligheter.

Inget barn ska behöva arbeta och gå miste om att få gå i skolan för att vi ska få våra påskägg fyllda med godis. Du kan välja att främja mänskliga rättigheter och stjälpa orättvisa handelsvillkor, genom att välja Fairtrade-märkta produkter när du handlar ditt påskgodis. Håll utkik efter Fairtrade-märkta chokladägg, marsipankaniner och lösgodis!

[1] Se till exempel rapport från: Tulane University (2015) och ILO (2016)

[2] Fairtrade International

Dela