Ny FN-rapport om jordbrukets roll för klimatförändringarna
Fairtrade välkomnar rapporten från FN:s klimatpanel IPCC som visar på sambandet mellan människors markanvändning och de eskalerande klimatförändringarna. Omställning till ett mer hållbart jordbruk är avgörande – och kräver ökade resurser till världens odlare.
Rapporten från IPCC – FN:s internationella klimatpanel – behandlar olika aspekter av hur människans markanvändning påverkar klimatet. Det handlar bland annat om kosthållning och matsvinn, men även till stor del om själva produktionen av mat och vårt sätt att använda och förvalta världens markytor.
Människan är beroende av marken
Rapporten visar att jordbruket idag ger upphov till nästan en fjärdedel (23 procent) av världens globala utsläpp. Samtidigt är en ungefär lika stor andel (24 procent) av jordens befolkning beroende av jordbruket för sin inkomst och överlevnad. Det handlar om människorna som odlar våra bananer, plockar våra kaffebär och torkar våra kakaobönor.
Ironiskt nog är det ofta dessa människor som far mest illa av de globala utsläppen, eftersom deras arbetsplatser och livsuppehällen är extra sårbara för klimatförändringar. Det gäller särskilt i varmare länder med utbredd fattigdom. En förlorad skörd kan till exempel vara avgörande för om ett barn får gå i skolan eller tvingas arbeta för att familjen ska få ihop sin ekonomi.
Enligt rapporten kommer också förekomsten av extrema väderfenomen såsom översvämningar, sandstormar och monsunregn bli betydligt vanligare framöver, samtidigt som många delar av världen blir torrare. Det riskerar att öka utsattheten för världens odlare och anställda ytterligare.
Rekommendationer för ett mer hållbart jordbruk
En viktig åtgärd för att minska klimatförändringarnas förödelse är att ställa om till ett mer hållbart jordbruk, konstaterar rapportförfattarna. Det innefattar kunskapsöverföring mellan individuella odlare och institutioner, samtidigt som lokal kännedom om mark och miljö behöver få ökat utrymme. Odlare som brukat samma land under en lång period, ofta ursprungsbefolkning, är troliga att besitta god kunskap om vad som fungerar och inte. Samtidigt behöver de vara öppna för rekommendationer och kunskapsdelning från andra håll, eftersom metoder och klimat förändras löpande.
Rapporten efterlyser också ökad tillgång till tekniska redskap och lösningar, bland annat gällande bevattning och utveckling av mer motståndskraftiga grödor. Vidare betonas vikten av insatser som stärker kvinnliga odlare och ökar småskaliga odlares position på världsmarknaden.
Att minska ojämlikheter, förbättra inkomster och säkerställa en jämn tillgång till mat så att vissa regioner inte försummas, är ett sätt att anpassa sig till de negativa effekterna av klimatet.
IPCC
Så bidrar Fairtrade
Över 80 procent av Fairtrade-certifierade producenter är odlare med egen mark. I de internationella Fairtrade-kriterierna ingår uttryckliga miljökrav såsom skydd av ytvatten och biologisk mångfald, minimerad användning av skadliga kemikalier och ett prispåslag för ekologisk odling.
Fairtrade stärker också kvinnliga odlare genom bland annat kriterier för jämställdhet och mot trakasserier och diskriminering. På många Fairtrade-certifierade plantager finns kommittéer som utbildar och diskuterar med övriga odlare kring frågor kopplade till jämställdhet. I Etiopien driver Fairtrade ett projekt tillsammans med bland andra Postkodlotteriet, som handlar om att skapa fler ledarskapspositioner för kvinnor inom jordbruket.
Hållbart jordbruk genom hållbar handel
Vår konsumtion är direkt länkad till hur världens produktion av livsmedel ser ut. Genom att välja Fairtrade kan vi bidra till att odlare får ökade inkomster, och en stärkt position på världsmarknaden. Det ger dem möjlighet att ställa om till de jordbruksmetoder som är nödvändiga för att minska världens utsläpp. Samtidigt får de redskap att möta och hantera de redan märkbara effekterna av klimatförändringarna på hemmaplan. Klimatomställningen och anpassningen till de förändringar som redan sker är alltså helt beroende av en hållbar världshandel.
