Tre vanliga myter om Fairtrade
Vad är Fairtrade egentligen och hur fungerar det? Ibland uppstår det en del missuppfattningar om hur Fairtrade-systemet fungerar och vad certifieringen står för. Här nedan reder vi ut tre vanliga myter om Fairtrade.
Myt 1: ”Man kan inte lita på att pengarna når odlaren”
Detta stämmer inte, pengarna når alltid fram till odlaren. När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt har odlaren redan fått betalt, direkt av företaget som importerat råvaran.
En vanlig missuppfattning är att odlaren får en viss procent av det pris som du som konsument betalar i butiken, men det fungerar alltså inte så. Det pris som du betalar i butiken bestäms helt av återförsäljaren och odlaren har fått betalt redan i början av handelskedjan. Detta system försäkrar odlaren att de får betalt för sin råvara och att det är ett pris som täcker deras produktionskostnad.
Myt 2: ”Det är dyrt för odlare att bli certifierade”
I media förekommer ibland uppgifter om att odlare betalar 20 000 – 50 000 kr för att få vara Fairtrade-certifierade. Detta är en direkt felaktig uppgift och bygger på missförstånd. Kostnaden för att bli certifierad, samt kostnaden för kontrollen, beror på hur stor producentorganisationen är, det vill säga hur många medlemmar ett kooperativ har.
Ett kooperativ bestående av cirka 1250 medlemmar ger en årlig kostnad på cirka 35 kr per odlare (eller familj). Ju fler medlemmar, desto lägre kostnad per odlare, och vice versa.
Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i relation till de vinster och fördelar som kommer av tillgången till en internationell marknad för Fairtrade-produkter. Med certifieringen får producentorganisationen även del av Fairtrades stödtjänster, såsom utbildning och producentstödsprogram.
Det är också viktigt att komma ihåg att certifieringen är frivillig. Ser odlarna att det kostar mer än vad de tjänar så kan de lämna certifieringen.
Myt 3: ”Fairtrade och ekologiskt producerade produkter har inget med varandra att göra”
Fairtrade uppmuntrar till att odla ekologiskt och har även en ekologisk prisdifferential som ett incitament för Fairtrade-certifierade producenter att ställa om till ekologisk produktion. Den ekologiska prisdifferentialen innebär att producenter som också innehar en ekologisk certifiering (till exempel KRAV) får ett påslag utöver minimipriset och premien.
Meningen med differentialen är att den ska täcka de extra kostnader producenten har för att producera en vara som också är ekologisk certifierad. Att ställa om till en ekologisk produktion kan för odlare innebära en stor kostnad då det bland annat kräver nya tekniker och utbildning.
Vi brukar säga att det börjar med Fairtrade. För om odlarna har en levnadslön och andra grundläggande rättigheter så är steget inte lika stort till att göra en omställning och odla ekologiskt.
I Sverige är nästan 70 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter även ekologisk.
Även om Fairtrade i sig inte är en ekologisk märkning, så finns miljökrav även i våra kriterier. Här kan du läsa mer om hur Fairtrade stöttar odlare i klimatomställningen.
Här har vi nu gått igenom tre vanliga myter om Fairtrade som förhoppningsvis gör det enklare att förstå hur Fairtrade fungerar. För mer information så går det att fördjupa sig ytterligare här.
