Porträtt: Ann-Britt Lövhall
Ann-Britt Lövhall i Säffle är en pensionerad lärare som aldrig missar ett tillfälle att prata om Fairtrade. Hon diskuterar hållbar handel med skolelever, lyfter frågan om etisk konsumtion i kommunhuset och bjuder vännerna på Fairtrade-fika.
– Vi i väst har en viktig uppgift när det gäller att utnyttja vår konsumentmakt, säger hon.
Ann-Britt, hur började ditt engagemang?
– När jag var tio år gick jag med i Scouterna och det är nog det som färgat mitt liv allra mest. Scouternas verksamhet handlar ju om att värna naturen, men även människan. Rättvisa och ärlighet är ledord inom scoutrörelsen. Övertygelsen om alla människors lika värde hänger ihop med rättvis handel, att odlarna får lön för mödan och att deras barn kan gå i skolan.
När började du se handel som ett verktyg för att skapa förändring?
– När jag flyttade till Säffle på 70-talet engagerade jag mig i den lokala fredsrörelsen. Vi arrangerade föreläsningar som gav insyn i hur människor hade det i länder med oroligheter och krig. Då började jag tänka på vad vi i Sverige kan göra. Föreningen hade en butik där vi sålde livsmedel och hantverk. Den finns kvar än i dag, men på annan ort. Vår målsättning är egentligen att inte behövas; vi vill helst få in rättvist handlade varor i vanliga butiker. Och det har ju börjat rulla på ganska bra tycker jag.
Hur länge har du varit engagerad i Fairtrade City?
– Ända sedan Säffle blev diplomerad 2011. Och det var inget svårt beslut att fatta: Kan jag göra något för att öka medvetenheten i Säffle och få in mer etiska varor i kommunen, ja då är det jätteviktigt att jag gör det. I styrgruppen representerar jag världsbutiken i Åmål/Säffle och jag har kontakt med skolorna när det gäller informationsmaterial om hållbar handel.
Kan jag göra något för att öka medvetenheten i Säffle och få in mer etiska varor i kommuner, ja då är det jätteviktigt att jag gör det.
Som medlem i styrgruppen har jag dessutom haft förmånen att gå ambassadörsutbildningen och åka på internationella konferenser för att möta odlare och höra hur man jobbar med Fairtrade City i olika länder. Då blir man ju så klart ännu mer taggad!
Berätta om ditt möte med odlarna?
– De berättade om hur deras liv förändrats och att de fått det bättre. De jobbade under drägliga förhållanden och deras barn gick i skolan. De berättade om byar som fått sjukhus och rent vatten. Minimipriset som odlarna får gör skillnad, och likaså utbildningen: Odlarna får till exempel via Fairtrade lära sig mer om hur de får bättre skördar. De har växt genom Fairtrade.
Ann-Britt Lövhall
Medlem i styrgruppen i Säffle Fairtrade City
Skulle helst Fairtrade-fika med: Det vore intressant att fika med vår landshövding i Värmland, Georg Andrén, som har varit engagerad i Diakonia. Han har sett en hel del av världen, vilket måste ha vidgat hans vyer. Människor i världen har fått det bättre de senaste åren, och det vore intressant att prata med honom om han sett den förändring som skett.
Favorit-Fairtrade-produkt: Det är ju förstås Divine-chokladen. Gärna med hasselnöt! Och så finns det en med tranbär och nötter som är väldigt god. Sedan har Mascao en fylld romchoklad – den är inte fel den heller
Vilka utmaningar upplever du?
Ibland får man vara den som är lite obekväm.
– Att förändra människors tänk och köpmönster är inte helt enkelt – det finns en del resonemang som lyder: ”Så har vi aldrig gjort förut”. Folk har tusen ursäkter för att handla det de brukar, till exempel att det måste vara en viss kaffesort till kaffeautomaten. Ibland får man vara den som är lite obekväm, när man påtalar att kommunen borde köpa in det ena eller det andra. Men det går framåt.
Hur ökar man kunskapen om hållbar handel?
– Jag tror att vi måste börja tidigt, med barnen i skolan. I mina klasser har jag exempelvis visat filmer som man kan diskutera kring. Eleverna har fått smaka på Fairtrade-produkter och så har vi pratat om varför det är viktigt att välja etiskt producerade varor.
Sedan gäller det att ständigt ta diskussioner med människor man möter, för jag tror att det finns mycket okunskap. Men jag upplever ändå att medvetenheten bland unga är större än vad den är i min åldersgrupp. Vi gör nog mer som vi alltid har gjort. Därför är det viktigt att bjuda in sina kamrater på Fairtrade-fika och missionera lite: Jag påtalar alltid att jag köper Fairtrade-kaffe! Ingen dricker något annat här hos mig.
Varför ska en kommun vara Fairtrade City?
– Varför ska den inte vara det? Det är särskilt angeläget nu, när vi har de globala utvecklingsmålen som ska vara uppfyllda 2030. I det arbetet kan man ha draghjälp av en Fairtrade City-grupp. Jag ser upphandlingen i kommunen som ett viktigt steg för att uppfylla de globala hållbarhetsmålen. Drömscenariot vore att allt det som används inom kommunens verksamheter är hållbart och etiskt producerat.
