Porträtt: Kristina Areskog Bjurling
I den här porträttserien får vi möta olika eldsjälar runtom i Sverige som brinner för Fairtrade och hållbar konsumtion. I dag pratar vi med Kristina Areskog Bjurling från Axfood, som just lanserat ett nytt Fairtrade-märkt ris.
Kristina, berätta om ditt engagemang för hållbart ris?
– Det första jag gjorde när jag kom till Axfood var att försöka få en bild av våra största risker. Efter en riskanalys vi beställde blev Punjab, både på den pakistanska och den indiska sidan, högrött. Det är där vårt ris kommer ifrån. Riskerna gällde i princip allt: kvinnors villkor, barnarbete, vattenrisker, klimatrelaterade risker och diskriminering. Då förstod jag att det var där vi måste jobba.
I ett fall hade en grupp kvinnor fått upp sin lön med det dubbla, för att de kände till sina rättigheter och sa ”vi accepterar inte det här”.
Det sätt som utkristalliserades var ett samarbete med Oxfam och Sida, där vi organiserade risodlarna genom utbildning, kunskap och att de fick tillgång till marknaden. Det var belönande att se hur pass mycket det förbättrade deras villkor. Exempelvis visste vi hur utsatta kvinnorna var, när de reste iväg till en större landägare för säsongsarbete. Sedan fick vi ett till vittnesmål från kvinnorna efter att de organiserat sig. I ett fall hade en grupp kvinnor fått upp sin lön med det dubbla, för att de kände till sina rättigheter och sa ”vi accepterar inte det här”. Det visar på den kollektiva kraften när människor får möjlighet att organisera sig.
KRISTINA ARESKOG BJURLING
Gruppchef för hållbarhet varor på Axfood, där bland andra Willys och Hemköp ingår.
Vill helst Fairtrade-fika med: Vivika Risberg, som är programansvarig för produktions- och konsumtionsfrågor på Axfoundation. Vi är lite av parhästar när det kommer till de här frågorna. Vi har även just varit med och drivit igenom ETI (Ethical Trading Initiative) i Sverige, så jag skulle vilja skåla med henne i Fairtrade-kaffe av den anledningen.
Hur började ditt engagemang?
– Under gymnasiet fick jag möjlighet att åka till Indien med en förening jag var engagerad i. Vi besökte lokala organisationer och gräsrotsrörelser och hade möjlighet att se både textilindustrier och garverier. Det var där jag för första gången såg hur dåliga arbetsförhållanden påverkar människor. De här människorna stod upp till hakan i kemikalier utan skyddsutrustning. Samtidigt mötte jag mycket kraft och engagemang i många organisationer och människor som drev på för förbättring.
Företag kan både vara en väldigt positiv kraft och en väldigt negativ kraft för utveckling.
Det är inte enbart rättvisefrågor som följt mig, utan även företagandet och kopplingen däremellan. Även det tog sin början i tonåren. Jag läste bland annat Framtiden i våra händer av Erik Dammann och Basil Davidsons böcker om Afrikas koloniala historia. Det var det som fick mig att förstå hur pass viktiga företag är för utveckling. De kan både vara en väldigt positiv kraft och en väldigt negativ kraft.
Känner du att det har gått framåt?
– Ja, även om det fortfarande finns frustration eftersom det är mycket som är dåligt för människor och miljö. När jag startade mitt engagemang under tidigt 90-tal hade man precis börjat få till bra miljöstandarder i Sverige och västvärlden. Då var jag engagerad för att få företagen att förstå att det även behövdes en förändring i utvecklingsländer. Då fanns nästan ingenting på plats. Nu har allt det vi pratade om med företagen gjorts. Den resan har varit häftig att vara med om. . Jag har också märkt att det är när man påbörjar arbetet med att lösa vissa problem som kunskapen ökar om andra.
Vad är den största utmaningen?
– Vi har tagit oss an det nätta målet att försöka utrota fattigdom ur våra leverantörsled till 2030. Det är en stor utmaning. Sedan är det också en utmaning att ta ett helhetsgrepp. I en butik är det många varor som är sammansatta av olika produkter och ingredienser. De individuella råvarorna har alla sin egen problematik. Där måste vi få till ett helhetstänk. Jag tror tyvärr att vi inom livsmedelsbranschen styrts mycket av det som uppmärksammats medialt, så som bananer och kakao, men det gäller så himla mycket mer. Det är en stor del av all handel som fortfarande är under radarn.
3 saker som behöver ske i branschen, enligt Kristina Areskog Bjurling:
1. Hållbarhetsbedömningar måste göras redan i inköpsprocessen.
2. Sortimentet måste utvecklas för att se till att vi har en hållbar handel framöver. Framförallt som ett led i att möta klimatförändringarna.
3. Lagstiftning på EU-nivå måste till för att kräva transparens i leverantörsleden.
