Åtta av tio svenskar vill se hållbarhetskrav vid offentlig upphandling
Åtta av tio svenskar tycker att myndigheter ska ställa hållbarhetskrav vid inköp av varor producerade i länder med utbredd fattigdom. Det visar en ny Kantar Sifo-undersökning. Offentliga köp av exempelvis kaffe, bananer och bomull ska inte leda till negativ påverkan på mänskliga rättigheter.
Tillsammans med 16 medlemsorganisationer skriver Fairtrade Sverige i dag på Aftonbladet Debatt.
De senaste fem åren har hungern runt om i världen ökat. Och för första gången på 20 år riskerar nu fler människor att hamna i extrem fattigdom som en direkt följd av covid-19-pandemin. Ohållbart låga löner i de globala värdekedjorna är en central orsak till att det redan före coronapandemin fanns 152 miljoner barnarbetare.
– Coronaviruset har fått fruktansvärda konsekvenser runt om i världen. Och när fattigdomen ökar, tvingas fler barn att arbeta. Opinionsundersökningen ger därför en viktig signal till politiker och upphandlare. Det finns ett starkt stöd för att det offentliga ska ställa tydliga hållbarhetskrav vid inköp av varor som kommer från länder med utbredd fattigdom, säger Hewan Temesghen, generalsekreterare, Fairtrade Sverige.
Brett stöd för hållbarhetskrav
Kantar Sifo-undersökningen visar att stödet för en hållbar upphandling är brett oavsett partipreferenser. Av de borgerliga partiernas (C, KD, L, M) sympatisörer svarar 85 procent ja på frågan om myndigheter ska ställa hållbarhetskrav vid inköp från länder med utbredd fattigdom för att inte påverka mänskliga rättigheter negativt. Stödet bland rödgröna (MP, S, V) väljare är 91 procent. Även en klar majoritet av SD:s sympatisörer svarar ja (63 procent).
– Undersökningen visar att stödet för en offentlig upphandling som värnar mänskliga rättigheter, är brett bland alla partiers sympatisörer. Politiker på alla nivåer behöver säkerställa att deras upphandlare har tydliga mandat och resurser att ställa och följa upp hållbarhetskrav. Genom ansvarsfulla inköp bidrar Sverige till FN:s ambition att utrota barnarbetet, säger Hewan Temesghen.
Varje dag serveras 3 miljoner måltider i vård, skola och omsorg, 800 000 anställda inom vård och omsorg drar på sig arbetskläder och 1,6 miljoner sysselsatta inom offentlig sektor använder datorer och mobiler. I värdekedjorna för livsmedel, bomull och elektronik finns utbrett barnarbete och löner så låga att familjer lever i fattigdom.
– Genom att ställa och följa upp tydliga hållbarhetskrav vid upphandlingar finns stora möjligheter att bidra till en mer hållbar handel. Volymen gör upphandlingen till ett strategiskt redskap för att lyckas med FN:s globala mål för hållbar utveckling, säger Hewan Temesghen.
FN vill se krafttag mot barnarbete
År 2019 betalade stat, regioner och kommuner ut drygt 873 miljarder kronor till drygt 205 000 privata företag och andra organisationer. Många råvaror som upphandlas går inte att producera i Sverige eller Europa, utan kommer från länder med utbredd fattigdom.
FN har utsett 2021 till året för att utrota barnarbete. Och enligt Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbar utveckling, ska fattigdom och hunger vara avskaffat till år 2030. Den femte globala konferensen om barnarbete kommer att äga rum i Sydafrika 2022. Förhoppningen är att det då görs ytterligare åtaganden för att utrota barnarbete i alla dess former fram till år 2025 samt tvångsarbete, människohandel och modernt slaveri till år 2030.
För mer information kontakta Pontus Björkman, policyansvarig på Fairtrade Sverige, på pontus.bjorkman@fairtrade.se.
