Varje druva har sin karaktär – utforska fyra sorter
Våga vara nyfiken och prova dig fram – det är vinexperten Göran Klintbergs tips för att välja ett gott vin. Här guidar han oss till fyra olika druvsorter, som går att hitta i Fairtrade-märkta viner på den svenska marknaden.
Som produktchef på vinimportören Spring Wine & Spirits jobbar han med vinproducenter i bland annat Sydafrika, Argentina och Chile. Göran Klintberg har också en bakgrund som inköpare på Systembolaget och han tror att en hel del konsumenter kan ha svårt att navigera i det breda sortimentet.
– När det kommer till vin tror jag att väldigt många tar någonting som de känner igen. Det finns så otroligt mycket att välja på och då vet man inte riktigt vad man ska gå på, säger han.
Ett vins smak och stil avgörs av en rad olika faktorer. Varje druvsort har till exempel sin egen karaktär, som i sin tur påverkas av omständigheter som klimat och jordmån. Fairtrade-certifierad produktion av vin finns i Sydafrika, Argentina och Chile. På vingårdarna i de här länderna växer bland annat malbec, chardonnay, pinotage och sauvignon blanc – fyra druvsorter med särskilda kännetecken.
Göran Klintberg jobbar med vinproducenter i bland annat Sydafrika, Argentina och Chile. Foto: Beatrice Graalheim
Malbec odlas med framgång i Argentina
Malbec är en blå druva som har sitt ursprung i Frankrike. Där använder vinmakare den mest som blanddruva, berättar Göran Klintberg.
– Den ger väldigt sträva tanniner, som man säger. Tanninerna kommer från skalet och är den strävhet man känner i varierande grad när man dricker röda viner. Malbec har också hög syra för att vara en rödvinsdruva, och en väldigt mörk fruktighet. Ett vin bör ju ha en balans av tanniner, syra och frukt, så det här är en bra druva för att tillföra de egenskaperna, säger han.
Enligt Göran Klintberg finns det ett land som verkligen har lyckats utveckla malbec som endruvsvin – Argentina. I ett varmare odlingsklimat blir nämligen fruktigheten mer framträdande än de sträva tanninerna och den höga syran, förklarar han.
– Det blir en annan charm, en annan fruktighet och ett annat djup i det. Men det är fortfarande viner med inslag av mörka bär, plommon – och lakrits, tycker jag ofta. Och samtidigt en bra syra som gör att det blir läskande. I lite svalare odlingsområden kan malbec doftmässigt få en lätt blommig ton som påminner om viol.
”En druva som är lätt att tycka om”
Dessutom passar malbec bra för ekfatslagring. Det tillför struktur och kryddighet, och ger vinet en extra dimension, menar han.
– Jag skulle säga att det är en druva som är väldigt lätt att tycka om. Den kan liksom gå från lite enklare malbec utan ekfat, som oftast är fruktig, till mycket ekfat och lägre skördeuttag högre upp i prisklasserna. Då blir vinet tungt och kraftfullt.
Ett lägre skördeuttag innebär att odlarna tittar till vinrankorna oftare, beskär dem och gallrar bort druvor så att endast de bästa finns kvar när det är dags att skörda. Detta i stället för att försöka få så många druvklasar som möjligt från varje ranka.
Viner gjorda på malbec har en given plats vid en argentinsk ”asado”. Under de traditionella grillmiddagarna är det nötkött som bjuds.
– Det är helt klart det som passar bäst – eller halloumi och grillade grönsaker. Men de enklare malbecvinerna är ju också trevliga sällskapsviner och går rätt bra till det mesta, säger Göran Klintberg.
Chardonnay har fruktig karaktär
Många av de vanligaste druvsorterna som används för vintillverkning härstammar från Frankrike, så även chardonnay. I dag förekommer den gröna druvan över hela världen.
– Det är en väldigt lättodlad druva. Den är resistent mot många sjukdomar och det som också är intressant är att den kan växa i svala områden som Champagne, och i riktigt varma områden i till exempel Australien och Sydafrika. Den anpassar sig på något sätt och ger lite olika uttryck.
Stilmässigt kan chardonnay frambringa alltifrån lätta, eleganta viner, till ganska mäktiga, kraftfulla viner, berättar Göran Klintberg. Men den gemensamma nämnaren är fruktigheten.
– Med chardonnay är det alltid frukten som går igenom. Sedan kan syran variera mycket beroende på hur svalt den har odlats, säger han.
Just i Champagne i norra Frankrike används druvan till mousserande vin. Där och i angränsande regioner produceras friska viner med hög syra, som ofta har inslag av äpple och citrus. I varmare klimat går tonerna i stället åt tropiska frukter, som ananas.
– Sydafrika är ju generellt ett varmare odlingsområde och där får chardonnay en mycket mer tropisk fruktighet. Dessutom ökar sötman, vilket medför en lägre syra, och med fatlagring får vinerna en smörig och lite fetare stil. Det finns väldigt bra chardonnay från Sydafrika i olika prisklasser.
När stilen är frisk och fruktig går chardonnay bra ihop med fisk, skaldjur, ostron, lättare vegetariska rätter och sallader. Till en kraftfull ekfatslagrad chardonnay rekommenderar Göran Klintberg speciellt grillad kyckling eller vitlöksfräst svamp.
Pinotage – en korsad druva
Sydafrika är det land som exporterar mest Fairtrade-märkt vin i världen. Och där, på universitetet i Stellenbosch, skapades den blå druvan pinotage. Den är en korsning av de två druvorna pinot noir och cinsault. Göran Klintberg har en teori om varför pinotage togs fram.
– Pinot noir är en extremt känslig druva och jag skulle tro att det var svårt att lyckas med den i Sydafrika. Egentligen är det svårt att lyckas med den någonstans i världen. Det får inte vara för kallt, inte för varmt, inte för torrt och inte för blött – riktigt kinkig är den. Så då korsade man den med cinsault som å andra sidan är rätt lätt att lyckas med när det är lite varmare.
Han tillägger att det trots allt finns några få sydafrikanska producenter som har satsat på pinot noir och gör jättebra viner, men i lite högre prislägen. När det gäller den mer lättodlade cinsault är det, enligt honom, en ganska god och fruktig druva – däremot saknar den riktig karaktär. I Frankrike används sorten till exempel mest i roséviner. Därför blev pinotage en lyckad korsning.
– I de bästa fallen får den en distinkt djupare frukt, som fortfarande är lätt och rödfruktig, från pinot noir och en lite mer generös stil utav cinsault. Så de kombinerar varandra på ett bra sätt.
Med en generös stil menar Göran Klintberg att vinet direkt ger en god smak, ungefär som känslan när man äter en mogen frukt eller en bit godis.
– De viner vi pratar om här, som malbec, pinotage och chardonnay från lite varmare odlingar, tycker jag är generösa viner. De bjuder på sig själva och är lätta att tycka om.
Vanligt med en rökig ton
Pinotagevinerna beskriver han som kryddiga, med inslag av jordgubbar, smultron och hallon.
– De kan gå från väldigt lätta röda viner till lite tyngre, djupare och mörkfruktiga.
Det är också vanligt att sydafrikanska viner har en rökig ton, vilket kanske inte går hem hos alla. Men precis som Argentina är Sydafrika känt för sina grillfester. Här heter de ”braai” och den kryddiga, rökiga profilen hos pinotage passar bra till grillat, enligt Göran Klintberg.
– Man kan tänka sig kryddiga korvar. Och charkuterier funkar ju också bra i och med att de är rökiga, så de matchar varandra. Men även här tycker jag att en lättare pinotage fungerar till lättare saker och småplock, medan en tyngre fatlagrad pinotage fungerar bättre till kött och grillat.
Sauvignon blanc bjuder på blommighet
Den gröna druvan sauvignon blanc är en så kallad aromatisk druvsort. Göran Klintberg tycker oftast att den sortens druvor brukar omfatta någon typ av blommighet.
– Det innebär att det blir en annan dimension, att det inte bara är en massa frukter. Och den blommighet som är signifikativ för sauvignon blanc är fläder.
Framför allt finns det två länder som Göran Klintberg anser har satt sauvignon blanc på kartan i modern tid: Nya Zeeland och Chile. För Nya Zeeland blev druvan starten på landets vinexport under 1990-talet. Även Chile kom in sent i matchen eftersom den ekonomiska och politiska situationen på 1970-talet försatte många vinkooperativ i konkurs. Än i dag har vinproducenter svårt att försörja sig på sin odling. Genom Fairtrade får till exempel odlare i familjejordbruk tillgång till en större marknad och bättre betalt för sina viner.
Båda länderna har de geografiska förutsättningarna som behövs för att få fram den friska syran och blommigheten hos sauvignon blanc.
– I varmare odlingsområden får det aromatiska verkligen en skjuts. Och frukten går från kartiga krusbär till mogna krusbär och över i passionsfrukt, som är ganska vanligt att hitta i de här vinerna, säger Göran Klintberg.
Smakrik druva med frisk syra
Han poängterar att det fortfarande är en druva som bäst kommer till sin rätt i lite svalare klimat. Därför odlas den på högre höjd eller nära kusten, vilket även vinproducenter i Sydafrika har hakat på.
– Det görs väldigt, väldigt bra sauvignon blanc där. När jag reser i Sydafrika och Chile så finns det nästan ingenting som går upp emot ett iskallt glas av deras sauvignon blanc. Just att dricka det kallt i värmen, och för att druvan har den här smakrikedomen och samtidigt en frisk syra. Det känns svalkande.
Viner på sauvignon blanc passar särskilt bra till fisk och skaldjur, tipsar Göran Klintberg. Det finns till och med en himmelsk smakkombination:
– I Chile är det helt osannolikt gott till ceviche. Det är ju egentligen en peruansk fiskrätt, men Chile har också väldigt bra ceviche. Och att dricka sauvignon blanc till är verkligen en ”match made in heaven”.
Spring Wine & Spirits
Är ett dotterbolag till Spendrups Bryggeri. Spring Wine & Spirits har funnits sedan 1995 då importmonopolet togs bort i samband med att Sverige gick med i EU, men fram till 2014 hette bolaget Spendrups Vin.
Företaget importerar vin och sprit från hela världen och har två stora kunder på den svenska marknaden: Systembolaget och restaurangbranschen. I kraft av Spendrups är Spring Wine en av de största leverantörerna av vin till restauranger.
På restaurangsidan har Spring Wine ett rött och ett vitt Fairtrade-vin från den sydafrikanska producenten Douglas Green. I Systembolagets sortiment handlar det om två Fairtrade-produkter från Argentina: ”El Esteco Malbec” och boxen ”Don David Red Blend”.
