Fashion Revolution Week – Vad säger dina kläder om dig?

Den 24 april 2013 rasade textilfabriken Plaza ihop i Bangladesh. Över 1 100 textilarbetare dog och flera tusen skadades. Tragedin ledde till en häftig debatt om textilarbetarnas arbetsförhållanden som startade den globala satsningen Fashion Revolution. I år uppmärksammar vi Fashion Revolution Week 18-24 april.

Vilka kläder du väljer att ha på dig säger mycket om vem du är. Kanske väljer du plagg utifrån komfort, färg eller stil – men det du har på dig kan också göra stor skillnad för de människor som dagligen arbetar i en tuff textilindustri. I Sverige köper vi strax över 10 kg kläder per person varje år.

Textilindustrin tillhör den bransch som kräver den största arbetskraften globalt sett. I Asien arbetar 40 miljoner människor med att tillverka textilier. Att arbeta i en textilfabrik är ett mycket hårt och utmanande arbete. Exploatering av arbetskraft är vanligt, arbetstimmarna orimliga tillsammans med en lön som inte går att leva på. Majoriteten av dessa textilarbetare lever, trots sitt hårda arbete, i utbredd fattigdom.

Svåra förhållanden för bomullsodlare

Bomullsodlarna, som befinner sig i början av handelskedjan, lever också under svåra förhållanden. Över 100 miljoner hushåll i Afrika och Asien odlar i dag bomull, 90 procent av dem verkar i länder med utbredd fattigdom.

Priset på bomull varierar kraftigt och sjunker ibland långt under vad det skulle behöva vara för att täcka kostnaden för en hållbar produktion. Samtidigt drabbas småskaliga odlare av osund konkurrens från rikare länder som kraftigt subventionerar sin bomullsproduktion.

Ett annat vanligt förekommande problem är att många bomullsodlare skuldsätter sig för att börja odla bomull eller för att utöka sin produktion. Samtidigt får de inte tillräckligt betalt för den bomull de tar fram. Med begränsad makt och röst, har de ytterst få möjligheter att faktiskt kunna förändra sin livssituation. Utmaningarna förblir mycket stora.

Fashion Revolution Week sätter textilbranschen under lupp

Under senare år har textilbranschen dock börjat förändrats. Många tror att det har att göra med den stora tragedin 2013, då textilfabriken Rana Plaza i Bangladesh föll ihop. Detta ledde till att över 1 100 textilarbetare avled och 2 500 skadades. Ur katastrofen väcktes den globala satsningen Fashion Revolution, som lett till att arbetarnas rättigheter och säkerhet uppmärksammats på ett revolutionerande sätt.

Fler och fler företag, många av dem världsledande, väljer i dag att arbeta med social hållbarhet. De tävlar om att visa världen att de bryr sig om hur deras varor faktiskt produceras.

Så verkar Fairtrade för förändring för bomullsodlare

Fairtrade verkar för att hjälpa småskaliga bomullsodlare att organisera sig och ge dem verktyg att kunna påverka sin egen framtid. Genom att gå samman och sälja sin bomull gemensamt, stärks deras ställning gentemot köparen.

Odlarna garanteras som lägst ett minimipris som ska täcka kostnaden för en hållbar produktion. Odlarna får även en Fairtrade-premie som syftar till att stimulera investeringar i lokalsamhälle och verksamhet. Det kan handla om allt från att säkerställa att alla odlarnas barn får gå i skola till att satsa medel på bättre bevattningssystem. Det är odlarna själva som gemensamt bestämmer hur dessa pengar ska användas.

Fairtrade har även tydliga miljökriterier som har uttryckliga regler för minimerad vattenanvändning, begränsning av skadliga kemikalier, skyddskläder för odlarna och inget genmanipulerat utsäde (GMO). Fairtrade-certifierad bomull förbjuder barnarbete och slavarbete som tyvärr är vanligt förekommande i branschen.

Textilstandard stärker odlare och anställda

Fairtrade lanserade 2016 en textilstandard som verkar för att stärka människor i hela ledet, från bomullsodlare till anställda i textilfabriker. Standarden togs fram efter flera år av diskussion och remissrundor med aktörer inom branschen. Kriterierna går i linje med Fairtrades generella kriterier för anställd arbetskraft och ställer höga krav på både företagen och textilfabrikerna de köper ifrån.

Fairtrades textilstandard gäller tillverkning av bomullsprodukter, men även andra typer av hållbara fibrer. Den kombinerar kontroll med ett fokus på att arbetarna är delaktiga under inspektioner och övriga processer.

Standarden innebär bland annat att:

• Införa levnadslön till alla textilarbetare senast inom sex år.
• Stärka arbetarna och ge dem utbildning om sina rättigheter så de kan gemensamt förhandla högre löner och bättre arbetsvillkor.
• Starkare hälso- och säkerhetsrutiner med skyddskläder, byggsäkerhet och korrekt hantering av farligt material.
• Utbildningsprogram i arbetstagarnas rättigheter och speciella program för unga arbetare. Även utbildning för chefer samt specifika insatser för att öka produktiviteten, höja kvalitén och minska personalomsättningen.

Så kan du som konsument göra skillnad

En förändring i textilindustrin sker inte över en natt, men vi som konsumenter har större makt än vad vi tror.

• Visa våra modeföretag att det är hållbarhet och goda arbetsförhållanden vi eftersöker. Ta gärna en bild på ett plagg, använd gärna hashtaggen #whomademyclothes och tagga in det företag plagget kommer ifrån.
• Välj kläder i Fairtrade-certifierad bomull. Några märken som säljer kläder med Fairtrade-märkt bomull är: Dedicated, Nudie, Dressmann, Bik Bok, Swegmark, Cottover och PeopleTree.
• Handla gärna second-hand eller laga kläder som gått sönder i stället för att köpa nya.
• Var en medveten och påläst konsument. Försök planera dina klädköp i stället för att impulsköpa och satsa på plagg som håller länge.
• Fråga i butiken efter kläder med hållbarhetscertifiering. Tänk på att butikernas egna märkningar inte alltid kontrolleras av en oberoende part.

Film lyfter modeindustrins mörka sida

Är du intresserad av att lära dig mer om textilindustrin? Kolla in filmen “Unravelling the thread” från Fairtrade Foundation i Storbritannien. Filmen visar modeindustrins verklighet men den handlar även om vår allas konsumentmakt. Filmen visar t-shirtens väg genom hela textilkedjan och ifrågasätter varför bomullsodlaren i första ledet av handelskedjan fortfarande lever under mycket svåra förhållanden.