Kommentar till Smedjans kritik mot Fairtrade City
Genom Fairtrade City-diplomeringen bidrar kommuner till en internationell handel som respekterar mänskliga rättigheter och tar miljöhänsyn. Aktuell forskning visar att Fairtrade bidrar till ökade inkomster för odlare på flera håll i världen.
Fairtrade City är en diplomering för etisk handel och hållbar konsumtion. I Sverige finns 47 diplomerade kommuner – internationellt nästan 2 000 – som i sällskap med Paris, Seoul och Chicago arbetar för en internationell handel som värnar mänskliga rättigheter och miljö.
I en artikel i magasinet Smedjan (2/5–2022) påstås det – med hänvisning till en 13 år gammal rapport från SLU – att Fairtrade ”tränger ut de fattigaste jordbrukarna”. Utifrån detta argumenterar Smedjan sedan mot Fairtrade City-diplomeringen.
Ökade inkomster enligt ny forskning
Men ny forskning ger en helt annan bild av Fairtrade än den som Smedjan målar upp. Docent Cecilia Solér vid Handelshögskolan i Göteborg har gått igenom ett stort antal vetenskapliga artiklar mellan 2015 och 2018 som utvärderar effekten av Fairtrade på odlares inkomster. Hon fann att de samstämmigt visade att ”Fairtrade ökar inkomster inom odling av kaffe, kakao, bomull, tropisk frukt mfl produkter” (SVD den 19 mars 2019).
I en rapport från Harvard, daterad mars 2022, har forskare tittat på hur Fairtrade-certifieringen påverkat kaffeodlare i Costa Rica under en 15-årsperiod. Enligt studien är Fairtrade-certifieringen förknippad med högre priser och ökad försäljning när världsmarknadspriset på kaffe ligger lågt. De certifierade kaffeodlarnas inkomster är också högre.
Upphandling av riskråvaror
Kaffe är bara en av flera riskråvaror som det offentliga Sverige köper in varje år. Produktionen av populära varor som kaffe, socker, kakao och bananer är alla förknippade med risk för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. På bananplantagen i Latinamerika är det exempelvis vanligt med låga löner, hinder för fackligt engagemang och diskriminering av migrant- och säsongsanställda. Här ställer Fairtrade krav på anställningskontrakt, rätten att organisera sig fackligt samt betald övertid och föräldraledighet. Fairtrade har också som första certifiering infört en baslön för anställda på bananplantager – ett viktigt steg mot levnadslön.
Författaren av artikeln i Smedjan menar att Fairtrade, genom att certifiera kooperativ istället för enskilda odlare, ”gynnar det redan etablerade, storskaliga och förhållandevis välmående jordbruket”. Påståendet vittnar om en dålig förståelse för villkoren för odlare i länder med utbredd fattigdom. Odlare inom småskaligt jordbruk befinner sig ofta i en utsatt situation. Utan direkt tillgång till marknaden kan de behöva sälja sin skörd till ett pris som inte ens täcker produktionskostnaden. När de går samman i kooperativ får de ökade kunskaper om prissättningen, förutsättningar att komma ut på den internationella marknaden och förbättrade möjligheter att investera i lokalsamhället och jordbruket. Det handlar alltså om att skapa förutsättningar för odlare att själva ta sig ur fattigdomen, att ge dem de verktyg som behövs för att med egen kraft förändra sin ekonomiska situation – inte att ge ”monetärt stöd” till redan ”välmående” jordbruk.
Kostnad för diplomeringen
I artikeln diskuteras också kostnaden för diplomeringen och den rapport som organisationen Skattebetalarna släppte år 2018. Där påstods att kommunernas totala kostnad för engagemanget i Fairtrade uppgick till 156,2 miljoner kronor per år. Av dessa gick 148 miljoner till inköp av Fairtrade-märkta produkter. Men denna summa kan inte räknas som en merkostnad. Kommunerna skulle konsumera kaffe, te bananer och annat även om de inte var diplomerade Fairtrade City. Det kostar lite mer att upphandla produkter som ställer krav på bättre produktionsvillkor för producenterna jämfört med konventionella produkter, där motsvarande krav ej ställs eller kontrolleras. Kommunens beslut att ta denna merkostnad bottnar oftast i en vilja att ta ansvar för att skattepengar inte bidrar till negativ påverkan på mänskliga rättigheter i produktionen av varor som kommunen konsumerar.
För att odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom ska få en tryggare försörjning, möjlighet att motverka klimatförändringarna och bättre förutsättningar att låta barnen gå i skolan behövs en hållbar handel. Riksdagen har också pekat ut offentlig upphandling som ett viktigt område för att lyckas med FN:s globala hållbarhetsmål. I det arbetet kan Fairtrade City-diplomeringen spela en viktig roll.