Priset på kaffe historiskt högt – vad betyder det?

Det pratas mycket om det dyra priset på kaffet just nu. Men hur prissätts egentligen det svarta guldet? Och varför ska du välja Fairtrade-kaffe i tider då du uppmuntras hålla i plånboken?

Kaffe, juffe, fika, java eller det svarta guldet (och då menar vi inte olja) – kärt barn har många namn. Just nu står att läsa på flera håll att kaffet är historiskt dyrt. Och det stämmer: I vintras visade en uträkning att priset på råkaffe hade ökat med 80 procent på ett år. Ett paket kaffe i butik kan i dag kosta uppåt 75 kronor.

Ökningen av priset på kaffe har många orsaker och kan vara ganska komplex att förstå. Här benar vi ut några av anledningarna.

Extremväder i Brasilien och ökade fraktkostnader

Brasilien – som är världens största kaffeexportör – drabbades förra sommaren av den värsta torkan på 90 år. Det satte kaffeodlingen ur spel och ledde till ett stort underskott på arabicabönor, den mest använda bönan hos svenska rosterier. Priset på arabica har nästan fördubblats sedan början på 2021.

Dessutom har kostnader för frakt och förpackningsmaterial rusat – i vissa fall med så mycket som tusen procent.

Den svenska kaffemodellen

Kaffet är förstås också påverkat av de höjda matpriserna generellt. Inflationen, pådriven av pandemin och kriget i Ukraina, har drivit upp priserna på livsmedel i Sverige såväl som i resten av världen. I Sverige har kaffet blivit en symbolvara för de höjda priserna. Och det kanske inte är någon slump – svenska konsumenter är nämligen vana vid billigt kaffe.

I Sverige använder de stora livsmedelskedjorna något som kallas för ”kaffemodellen”. Den går ut på att kedjorna sätter låga lockpriser på just kaffet, ofta två paket till priset av ett, och därmed riskerar att gå back på sin kaffeförsäljning. De räknar helt enkelt med att gå plus ändå, på de övriga varor som kunder plockar på sig när de väl lockats in i butiken. När nu inflationen börjat märkas på allvar i många butiker och i konsumenters plånböcker, kan det nya priset på kaffe i jämförelse med dessa lockpriser väcka starka reaktioner.

En vara på börsen

Bilden kompliceras ytterligare när man ser till de globala aspekterna av kaffepriset. Något många konsumenter kanske inte känner till är att kaffe är en börsnoterad råvara. Det innebär att investerare på Wall Street, som varken jobbar med att producera eller sälja livsmedel, kan investera och spekulera i kaffe och på så vis påverka priset. Kanske finns det alltså flera anledningar till att kaffet delar smeknamnet ”det svarta guldet” med oljan? Andra varor som det spekuleras i på börsen på liknande sätt är just guld och olja. Spekulering i livsmedelsprodukter är mindre utbrett. Varor som vete, majs och sojabönor förekommer dock också på börsen, men i mindre skala.

Näst efter oljan är kaffet dessutom världens mest exporterade råvara. 70 procent av allt kaffe som produceras exporteras till andra länder.

Sammantaget handlar det alltså om en väldigt stor, komplex och fluktuerande marknad med ett stort antal intressenter.

Extremt pressad situation för odlare

Det faktum att det spekuleras i kaffet gör att odlarna har en begränsad möjlighet att påverka sina inkomster och arbetsvillkor. Förhandlingsutrymmet med köpare är nästintill noll, eftersom inte heller köparen ensam kan besluta om priserna. De sätts i stället centralt, långt ifrån verkligheten där kaffet blir till. Historiskt har kaffeodlare i perioder varit hårt pressade av världsmarknadspriset. Inte sällan har det varit så lågt att de gått back på sitt arbete. De har då fått odla andra grödor eller hoppats på att nästa säsong ska bli bättre.

Den utsatta situationen har gjort att många slutar med kaffeodlandet och går över till något mer lukrativt. Kaffeodlarnas barn ser sällan någon framtid inom yrket och lämnar landsbygden för att söka lyckan någon annanstans. Det har lett till att medelåldern bland kaffeodlare i dag är cirka 60 år.

2019 blev situationen med de låga priserna så illa att colombianska odlare hotade att ta bort sitt kaffe från börsen. Året innan gick de även ut i ett upprop mot prispressen tillsammans med brasilianska odlare.

Kaffe är också en klimatkänslig gröda. Det är därför som till exempel torkan i Brasilien har haft en så stor påverkan på hela branschen. I takt med att temperaturerna i kaffeodlande länder blir högre ökar risken för svampangrepp på plantorna. Dessutom blir det kostsamt för odlarna att fortsätta driva sitt jordbruk, när de hela tiden måste klimatanpassa odlingen genom att exempelvis flytta plantorna högre upp i bergen eller plantera fler skuggträd.

Vad gör Fairtrade?

Fairtrade sätter ett minimipris på kaffet som köparen måste betala. Minimipriset syftar till att minst täcka kostnaderna för en hållbar produktion, och blir därför ett skyddsnät när världsmarknadspriset är så lågt att odlarna går back. Dessutom får odlarna en premie som de kan investera i gemensamma projekt. Det kan vara i bygget av en ny skola eller omställning till ekologiskt jordbruk. Fairtrade erbjuder även utbildning i hur odlare kan möta konsekvenserna av ett förändrat klimat.

Världsmarknadspriset i dag

Men nu då, när kaffepriserna är så höga i butik? Borde inte odlarna automatiskt tjäna lite bättre då? Som tidigare nämnts har det höga priset på kaffe många olika anledningar, och långt ifrån alla gynnar odlarna.

Inflationen driver upp priserna på mat även för odlare i länder med utbredd fattigdom, som kanske redan har svårt att sätta näringsrik mat på sina bord. Människor i fattigdom tenderar dessutom att lägga en större andel av sin totala inkomst på just mat – vilket innebär att de redan innan inflationen hade mindre pengar över till annat. Nu blir det ännu mindre kvar. Torkan i Brasilien gynnar förstås inte kaffeodlarna där utan har tvärtom inneburit ökat lidande. Inte heller gynnas odlare av att investerare tjänar pengar på kaffet eller att en större andel av konsumentpriset går till frakt- och förpackningskostnader.

Men en del av ökningen kommer faktiskt odlarna till del. Sedan 2021 har världsmarknadspriset på kaffe ökat, vilket innebär att de flesta odlare i dag får ett bättre pris för sitt kaffe. Faktum är att världsmarknadspriset är högre än det varit på ett decennium. Det är nu dessutom avsevärt högre än Fairtrades minimipris, som ju bara är en lägstanivå.

I grafen längst ner illustreras världsmarknadsprisets förändring sedan slutet på 80-talet. Den blåa linjen representerar Fairtrades minimipris. Minimipriset har alltså vid flera tillfällen de senaste 30 åren agerat ekonomiskt skyddsnät för odlare som annars hade fått för låg ersättning för sitt arbete. Det tillsammans med Fairtrade-premien har gjort att många kaffeodlare kunnat skapa sig en tryggare familjeekonomi, investera i utbildning och klimatanpassa sitt jordbruk.

Det ger dig ett par argument att välja Fairtrade-märkt kaffe vid hyllan nästa gång, även om det eventuellt kostar några kronor extra.