Sju uppmaningar till beslutsfattarna på COP15
Just nu pågår FN-mötet COP15 där länderna ska enas om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald. Världens förmåga att bevara och förbättra den biologiska mångfalden är kritisk för att människor i länder med utbredd fattigdom ska kunna få en hållbar försörjning och trygga framtidens livsmedelsproduktion. Här är sju uppmaningar från Fairtrade till beslutsfattarna på COP15.
Världens småskaliga odlare producerar ungefär en tredjedel av all världens mat – och upp till 70 procent av alla livsmedel i länder med utbredd fattigdom. Populära råvaror som kaffe och kakao odlas i dag främst inom småskaligt jordbruk. För odlarna är den biologiska mångfalden inom jordbruket otroligt viktig. Den hjälper dem att förbereda sig för – och anpassa sig till – existerande och framtida klimatförändringar. Mångfalden av arter är också viktig för att motverka försämringen av jordar och ekosystem som påverkar produktiviteten. Många odlare använder redan i dag hållbara jordbruksmetoder och drar nytta av lokal kunskap för att bevara och skydda den biologiska mångfalden. Men de behöver stöd i form av ekonomiska resurser och lagstiftning.
Fairtrade har nyligen utvecklat en särskild uppsättning riktlinjer för hållbart jordbruk. Som en del av arbetet för att främja hållbart jordbruk uppmuntrar vi till agroekologi. Det är ett sätt att odla och driva lantbruk som bygger på ekologiska principer, kretsloppstänkande och stor biologisk mångfald. Fairtrade verkar också för att odlare själva ska styra över vilka fröer de använder och slippa beroende av externa inköp. Vi anser att småskaliga odlare, varav vissa tillhör urfolk, måste ha rätt till – och kontroll över – mark, vatten, biologisk mångfald och kunskap. Kollektiva former av markägande, förvaltning och kunskap är viktiga för att bevara naturresurser och ekosystem. Därför måste de erkännas och skyddas.
Fairtrades uppmaningar till beslutsfattarna på COP15
1.Ta itu med de viktigaste drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald
Regeringarna måste erkänna omfattningen av den biologiska mångfaldskrisen, framför allt när det gäller livsmedelsproduktionen. Det hotet är minst lika stort som hotet från klimatförändringarna, och båda kriserna förstärker varandra.
Det måste löna sig att skydda den biologiska mångfalden. Därför behövs statliga incitament, exempelvis i form av rättvisa priser för hållbart odlade råvaror så att odlare och anställda kan leva på sin inkomst.
Förstörelse av den biologiska mångfalden måste kosta. Därför bör en lista över sanktioner för skador på biologisk mångfald ingå i lagar och förordningar.
När nationella handlingsplaner för att skydda biologisk mångfald tas fram bör beslutsfattarna inkludera odlare och jordbruksanställda i dessa processer.
2. Säkerställ öppenhet och jämförbarhet
Det behövs politiska ramverk som kräver att stora och transnationella företag rapporterar om biologisk mångfald på ett öppet och jämförbart sätt senast 2030. Det skulle bidra till att företags påverkan på den biologiska mångfalden blir synlig för kunder och investerare (i linje med FN:S globala mål om ekosystem och biologisk mångfald). Det måste också ställas krav på en rättvis fördelning av kostnaderna för att bevara biologisk mångfald, bland de olika aktörerna i leverantörskedjan. Människorna längst bak i kedjan – som är hårdast drabbade av miljöförstörelse och klimatförändringar – har allt för länge själva burit en alldeles för stor del av kostnaden.
3. Se till att förstörelse av biologiska mångfald inte ger konkurrensfördelar
Företag som producerar varor på bekostnad av miljön slipper i dag sanktioner, medan de som investerar i biologisk mångfald får ökade kostnader. Det får inte längre vara en konkurrensfördel att förstöra biologisk mångfald. Därför efterlyser Fairtrade ett effektivt politiskt ramverk senast 2025, som återspeglar värdet av produkter som uppfyller ambitiösa miljömässiga och sociala kriterier (i linje med FN:s mål 12 om hållbar konsumtion och produktion och mål 17 om genomförande och globalt partnerskap).
4. Inrätta välfinansierade stödprogram för skydd av biologisk mångfald:
Stödprogrammen måste ge ekonomiskt och tekniskt stöd till odlare över hela världen för att de ska kunna främja biologisk mångfald och möjliggöra konkreta åtgärder som skydd av livsmiljöer, buffertzoner eller skogsjordbruk (i linje med FN:s mål 12 och mål 17).
5. Fastställ internationella och ambitiösa standarder för biologisk mångfald:
All global jordbruksmark bör förvaltas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden utifrån ambitiösa, jämförbara och effektiva minimistandarder för biologisk mångfald (FN:s mål 12 och mål 15).
6. Förbjud farliga bekämpningsmedel och kemikalier:
Fairtrade och många andra liknande organisationer kräver ett förbud mot användning och export av giftiga bekämpningsmedel. Och vi uppmanar det internationella samfundet att stödja odlare, särskilt i medel- och låginkomstländer, i utfasningen av dessa (i linje med FN:s mål 3 om god hälsa och välbefinnande, mål 6 om rent vatten och santitet för alla, mål 12 om ansvarsfull konsumtion och produktion och mål 15 om livet på jorden).
7. Öka och förbättra investeringar för att övervaka biologisk mångfald inom jordbruket:
Det finns ett behov av investeringar för att bevaka och följa upp förlusten av biologisk mångfald – så att de stödprogram som implementeras utgår från vad som bevisas ge goda resultat. Övervakning är också nyckeln till en objektiv bedömning av biologisk mångfald hos företagens leverantörer (FN:s mål 12 och mål 15).
