Torka och extremväder slår hårt mot odlare i fattiga länder
Efter sommarens torka befaras många inom jordbruket gå back på sitt arbete. Det är en verklighet som redan blivit alltför bekant för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom, som saknar skyddsnät när priser faller och skördar uteblir.
Ännu en varm sommar går mot sin ände. Juli månad rapporteras vara en av de tre varmaste som någonsin uppmätts i världen. 47 procent av Europas yta led i augusti av torka, och floden Po som rinner genom det vanligtvis bördiga norra Italien, har på sina håll varit helt tömd på vatten.
Torkan har fått stora konsekvenser för många av Europas odlare och anställda vid plantager. Bara i Italien beräknas förlusterna inom jordbruket uppgå till tre miljarder kronor, medan odlare i Frankrike och Rumänien förväntar sig produktionsförluster på 14 respektive 35 procent.
Vattnet må ha dunstat, men bevisen formligen svämmar över: Klimatförändringarna hotar nu människors försörjning – och i förlängningen deras liv – även i Europa.
Redan vardag i länder med utbredd fattigdom
Inget av detta är längre något nytt för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Kaffeodlare i Colombia, bomullsodlare i Indien och kakaoodlare i Ghana är alla alltför väl medvetna om konsekvenserna av allvarlig torka eller översvämningar. De har redan känt av dem – många år i rad.
En ögonblicksbild av ovan nämnda länder skildrar en dyster verklighet:
I en colombiansk undersökning rapporterar 91 procent av tillfrågade kaffeodlare att de sett förändringar i hur och när kaffeplantorna bär frukt. Om klimatförändringarna fortsätter i nuvarande takt förutspås kaffe som gröda över huvud taget inte gå att odla i många delar av landet år 2050 – och inte heller i de flesta andra regioner där kaffe i dag växer.
I delar av Västafrika förväntas möjligheten att odla kakao gå förlorad redan år 2030. Det är samma region som i dag står för 70 procent av världens globala kakaoförsörjning.
Inte bara torka
Förändringarna är dessutom oberäkneliga. Samtidigt som Europa uppges ha drabbats av den värsta torkan på 500 år, drabbades delar av Afrika och Centralasien under sommaren av ovanligt kalla temperaturer. Även sådana atypiska väderfenomen gör odlingen svårplanerad, ökar risken för missväxt och utgör ett direkt hot mot människors liv och hälsa.
Ta situationen i Pakistan som en fingervisning om hur extremväder kan slå: I en av de värsta klimatrelaterade katastroferna hittills beräknas en sjundedel av befolkningen påverkas av svåra översvämningar. Miljontals människor beräknas ha drivits på flykt från sina hem. Jordbrukare i Pakistan tillhör landets fattigaste människor. De hade i många fall svårt att tillgodose sina grundläggande behov redan innan krisen slog till.
Tillgången till skyddsnät avgörande
Jordbruket är ett av EU:s allra mest prioriterade områden. En stor andel av EU-budgeten handlar om det europeiska jordbruket och livsmedelsförsörjningen, bland annat i form av direkta utbetalningar till odlare och anställda inom jordbrukssektorn. Exempelvis ingår i EU-budgeten för 2022 utbetalningar på omkring 38 miljarder euro öronmärkta för ”inkomststöd” till europeiska jordbrukare.
Även på nationell nivå prioriteras jordbruket upp nu när torkan slagit till i många länder: I Sverige går regeringen in med 20 miljoner kronor bara i år för att skydda tillgången till vatten. I Ungern delas bidrag ut för att täcka ökade jordbrukskostnader och i Spanien antogs nyligen en lag som syftar till schysstare handelsvillkor och högre inkomster för odlare.
Men i de allra flesta länder där kaffe, kakao, bananer och annan exotisk frukt odlas, finns inga skyddsnät som fångar upp odlarna när skördar uteblir och plantor utsätts för allt fler svampangrepp. Småskaliga familjeodlare som brukar sin egen mark är den absolut vanligaste formen av jordbruk i många av dessa länder. Kaffebönorna i koppen du drack i morse har troligtvis plockats av en odlare med egen mark.
Gemensamt för dessa odlare är att deras inkomster är allt för låga och att de har svårt att göra sina röster hörda. Det gäller både i sina egna lokalsamhällen och på global nivå. De har litet eller inget utrymme att förhandla om priserna för råvaran, trots att de är anledningen till att den över huvud taget existerar på världsmarknaden. De tvingas inte sällan gå med på en betalning som inte ens täcker produktionskostnaden. De låga priserna gör dessutom att de inte kan prioritera att investera i mer hållbara odlingsmetoder.
Torka och extremväder slår hårdast mot fattiga länder
I Parisavtalet, som nästan alla världens länder förbundit sig till att följa, framgår att höginkomstländer ska ta särskilt ansvar för att stödja länder med utbredd fattigdom att ställa om och minimera skadan. Ändå ser vi att klimatförändringarna fortsätter slå hårdast mot de som redan har minst motståndskraft och skralast resurser, och som därmed har bidragit minst till förändringarna. Detta utan att rikare länder kompenserar som utlovat. Redan existerande orättvisor blottläggs – och växer – i takt med att extremväder och torka blir allt vanligare världen över. Låt Pakistan vara ett talande exempel på det om något.
Så kan du bidra till att minska effekterna
Att hindra klimatförändringarna och verka för klimaträttvisa kräver ett brett angreppsätt och modiga politiska beslut. Men forskning är också enig om att även vi människor kommer att behöva göra aktiva livsstilsförändringar. En väsentlig del av lösningen börjar i mataffären: I mat- och klimatforskaren Elin Röös sommarprat nämns ett flertal konkreta tips på hur du som konsument, medborgare och individ kan handla redan i dag. Bland annat nämner Röös vikten av Fairtrade och andra tredjepartscertifieringar, eftersom det är omöjligt att kräva av konsumenter att de själv ska kunna bedöma varje varas klimatavtryck eller eventuella skada för de mänskliga rättigheterna.
Så leta efter Fairtrade-märket när du köper exotiska produkter som kaffe, te, vin, choklad, nötter, frukt eller textilier med bomull i. Då bidrar du till att odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom får förbättrade resurser att ställa om sitt jordbruk och dessutom får betalt för mödan. Särskilt kaffe är en mycket klimatkänslig gröda där produktionen blir allt svårare för dem som arbetar i första ledet. För att kunna fortsätta njuta av vår kaffekopp varje morgon, måste vi hitta sätt att minska effekterna av klimatförändringarna och öka inkomsterna för kaffeodlare i Latinamerika, Afrika och Asien.
En ny studie visar dessutom att Fairtrade gör extra stor skillnad i kristider. När råvarupriserna faller samtidigt som priserna i butik stiger, torkan och extremväder slår till och samhällen försöker återhämta sig efter den globala pandemin – blir det skyddsnät som Fairtrade utgör för många odlare helt avgörande. Den skillnaden har aldrig varit tydligare än i dag.
Att välja Fairtrade är inte ensamt lösningen, men det är en konkret och enkel handling i rätt riktning.
