Meny
Färgglada tröjor på klädställning i butik
Foto: Choi Sungwoo

Visst finns det alternativ till fast fashion

”Klart man handlar fast fashion – vad är ens alternativet?” frågar sig kolumnisten Anna Björklund efter Aftonbladets granskning av H&M i Bangladesh. Men visst finns det alternativ – här är fem saker vi som handlar kläder kan göra redan i dag för att förändra modebranschen.

I söndags publicerade Aftonbladet ett granskande reportage om utsläpp av förorenat vatten från fabriker i Bangladesh som anlitas av H&M. Där berättar 14-åriga Mariam om hur minsta droppe vatten på huden får det att börja klia. Artikeln är full av liknande vittnesmål om hur fast fashion-industrin påverkar både människor och miljö.

Men finns det ens alternativ, undrar Anna Björklund i sin kolumn. Och visst kan det kännas övermäktigt att påverka modejättarna – eller att ens veta vilka varumärken man kan lita på. Men det betyder inte att det inte finns alternativ, tvärtom.

Här är fem saker vi alla kan göra redan i dag för att förändra modebranschen:

1. Köp second hand. Vi handlar i snitt närmare 14 kilo nyproducerade textilier om året. Minska mängden nyköp.

2. Använd det du har. I snitt använder vi våra plagg sju gånger innan vi slänger dem. Var kreativ och kombinera dina plagg på nya sätt – shoppa i din egen garderob helt enkelt.

3. Handla av företag som tar ansvar. Det finns företag som engagerar sig för att göra skillnad – som begränsar antalet nya kollektioner, erbjuder reparationstjänster och som använder Fairtrade- och GOTS-certifierad bomull. Se upp för företagens egna märkningar och leta efter tredjepartscertifieringar. Då vet du att en oberoende part kontrollerar att kraven efterlevs.

4. Be företag att använda de tredjepartscertifieringar som finns, exempelvis Fairtrades kriterier för bomullsodling och textilproduktion. Kräv transparens och ansvarstagande.

5. Skriv på för lagkrav på levnadslön för anställda i modeföretagens leverantörskedjor. I dag tjänar nästan inga anställda på klädfabriker en lön som det går att leva på. I Bangladesh tjänar en sömmerska inte ens hälften av en levnadslön.

Utbetalningen av låga löner innebär en ökad risk att barn slutar skolan för att bidra till familjens försörjning. Men det är också ett sätt att upprätthålla en ohållbar klädproduktion. Modebranschens nuvarande affärsmodell har lett till en årlig volymökning på 2,7 procent.

Att betala levnadslöner skulle också kunna bidra till att bromsa produktionstakten och minska modebranschens negativa miljöpåverkan. Genom att betala anställda en levnadslön tvingas modeföretagen ta hänsyn till den verkliga arbetskostnaden. Då kan en anställd tjäna tillräckligt för att försörja sig och sin familj utan att behöva arbeta extrema mängder övertid.

Dela