Betydande förbättringar för småskaliga odlares rättigheter med nytt CSDD-direktiv
I går enades Europaparlamentet om en position gällande ny EU-lagstiftning om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Det föreslagna CSDD-direktivet innebär en unik möjlighet att stärka företags ansvar inom dessa områden.
Under gårdagen införde parlamentet betydande förbättringar av det förslag som Europeiska kommissionen lagt fram gällande CSDD, Corporate Sustainaility Due Diligence, alltså tillbörlig aktsamhet för företag. En sådan förbättring var kravet på att företag ska bedöma potentiella eller faktiska negativa effekter som deras handelsmetoder och affärsmodeller kan ha på mänskliga rättigheter och miljö.
– Det här innebär en betydande förbättring av det föreslagna direktivet för odlare och anställda som i slutändan betalar priset för orättvisa handelsmetoder, säger May Hylander, policy- och projektansvarig vid Fair Trade Advocacy Office.
Erkännande av rätten till en levnadsinkomst
Parlamentet förbättrade också kommissionens förslag genom att erkänna rätten till en levnadsinkomst, vid sidan av rätten till en levnadslön. En tredjedel av maten vi konsumerar är producerad av småskaliga odlare. De är självständiga ekonomiska aktörer som tjänar en inkomst, snarare än att få en lön. Många av dem kämpar för att tjäna tillräckligt för att ha råd med en anständig levnadsstandard för sig och sin familj – och dessutom införa mer hållbara jordbruksmetoder.
– Ett tydligt erkännande av rätten till en levnadsinkomst inom CSDD-direktivet kan få företag att noggrant granska sina inköpsmetoder och på ett meningsfullt sätt bidra till att lyfta småskaliga odlare ur fattigdom, säger Catarina Vieira, policyrådgivare för Solidaridad.
En fråga som varit flitigt debatterad i parlamentet är den om meningsfull samverkan med intressenter, däribland rättighetsbärare, under due diligence-processen.
– I linje med OECD:s riktlinjer handlar meningsfull samverkan med intressenter om mer än bara samråd. Syftet är att hjälpa företag att förstå och ta itu med berörda intressenters behov och farhågor på ett effektivt sätt, med särskild hänsyn till de grupper som är mest sårbara för negativa effekter. Vi välkomnar att parlamentet följde denna strategi, säger Meri Hyrske-Fuscher, människorättsrådgivare på Fairtrade International.
Starkt mandat för trilogförhandlingar
Parlamentet klargjorde också att det endast ska ses som en sista utväg att företag lämnar komplexa marknader med hänsyn till potentiellt negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter eller miljön.
Parlamentets ståndpunkt är inte perfekt. Man misslyckas med att vända på bevisbördan, vilket är avgörande för att säkerställa tillgång till rättslig prövning för drabbade. Man tar även bort artikeln som beskriver ledningens skyldighet att inrätta och övervaka ett företags due diligence-process.
Trots det har Europaparlamentet ett starkt mandat för trepartsförhandlingar. Parlamentets ståndpunkt är närmare anpassad till OECD:s riktlinjer och FN:s vägledande principer. Det innebär högre sannolikhet för att direktivet blir effektivt i praktiken. Det är nu ett gemensamt ansvar för parlamentet, kommissionen och rådet att arbeta för en kompromiss som återspeglar en hög ambition när det gäller att främja de övergripande målen att stärka företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Samtidigt är det viktigt att förhindra att en oproportionerligt stor börda av due diligence-kraven läggs på mindre inflytelserika aktörer, exempelvis småskaliga odlare, i de globala värdekedjorna.
