fbpx
Meny
Ny granskning: Stora brister i regeringens utvecklingspolitik
Foto: Concord

Ny granskning: Stora brister i regeringens utvecklingspolitik

Sveriges regering misslyckas med att genomföra en politik för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling i enlighet med de Globala målen i Agenda 2030. Det visar Barometer 2024, en granskning genomförd av CONCORD Sverige. 

22 organisationer har genomfört granskningen, som är den mest omfattande hittills. Fairtrade Sverige och 49 andra organisationer står bakom de sammanlagt 90 rekommendationerna till regeringen för hur politiken för en hållbar och rättvis värld kan stärkas. Fairtrade Sverige är medförfattare till två kapitel: Företags ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat och Handel.  

CSDD-direktivet 

I kapitlet om Företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö omnämns bland annat CSDDD, direktivet för att reglera företags ansvar för mänskliga rättigheter, miljö, och klimat. Fairtrade Sverige har länge följt processen och drivit på för en skarp lagstiftning.  

Barometer 2024 synliggör att regeringen på flera sätt har varit en bromskloss i förhandlingarna. När ministerrådets position antogs den 1 december 2022 framförde energi- och näringsminister Ebba Busch bland annat att Sverige ville att färre företag skulle omfattas av direktivet och minska deras administrativa börda.

När EU:s medlemsstater i mars 2024 slutligen röstade ja till en kompromiss av direktivet, la Sverige ner sin röst. I den version som då låg på bordet hade flera viktiga delar försvagats. Bland annat ska lagen endast gälla företag med fler än 1 000 anställda och en årlig omsättning på över 450 miljoner euro.

Efter färdigställandet av Barometer 2024 antog EU:s ministerråd slutligen CSDD-direktivet i maj 2024. Då röstade Sverige ja till förslaget.

Fairtrade och övriga organisationer bakom rapporten uppmanar regeringen att säkerställa att CSDDD blir en ambitiös lagstiftning som omfattar fler företag, inkluderar finanssektorn och omfattar hela värdekedjan när CSDDD ska införlivas i svensk lag.  

Offentlig upphandling 

I samma kapitel lyfts offentlig upphandling som ett viktigt verktyg för att bidra till hållbar utveckling. En kartläggning som Fairtrade gjorde tillsammans med fackförbunden ST och Vision under 2022, visade att den offentliga upphandlingen fortfarande kan göra mycket mer för att bidra till en mer hållbar samhällsutveckling.  

Dagens lagkrav bygger på frivillighet. Finansdepartementet la i juni 2022 fram en lagrådsremiss om att införa en skyldighet inom ramen för lagen om offentlig upphandling (LOU) att beakta klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg, samt sociala och arbetsrättsliga aspekter i de fall där upphandlingens art motiverar det. Upphandlingsmyndigheten var fram till hösten 2023 med i processen att ta fram nya kontraktsvillkor, då myndigheten fick besked om minskade anslag som i sin tur tvingade fram ändrade prioriteringar.  

Civilminister Erik Slottner har tydliggjort att regeringen inte har någon plan för att höja ambitionsnivån vad gäller hållbarhet inom offentlig upphandling. Det är oroväckande att regeringen valt att hittills inte gå vidare med en proposition baserad på den lagrådsremiss som redan tagits fram i syfte att revidera LOU och därmed kunna införa skarpare krav.  

I Barometer 2024 uppmanas regeringen att skyndsamt lägga fram en proposition baserad på lagrådsremissen från juni 2022 och se över vilka resursbehov som behövs på kommun, region och myndighetsnivå för att beakta hållbarhetsaspekter i upphandlingsprocessen.  

Handel

I kapitlet om handel nämns bland annat att den svenska regeringen har lagt fram en rad förslag om hur exportfrämjande och bistånd bättre ska kopplas ihop. Ambitionen att en ökad samverkan ska stärka en grön omställning i låg- och medelinkomstländer är välkommen.

Dessvärre har regeringen varken gjort någon analys av hur handelspolitiken påverkar utvecklingsländer och hållbar utveckling, eller presenterat förslag till hur handelspolitik kan bidra till målen för utvecklingssamarbetet. I praktiken har Sverige framför allt rört sig mot att använda bistånd för att främja svenska företag. Inte heller nämns civilsamhällesorganisationer bland de aktörer som bör vara del av samverkan inom Team Sweden.

Fairtrade och övriga organisationer bakom Barometer 2024 rekommenderar regeringen att inte ta medel från biståndsbudgeten för att utveckla instrument för exportfinansiering. I stället bör regeringen verka för att Politiken för global utveckling, PGU, är vägledande inom såväl Business Sweden som i ökad export till utvecklingsländer. Dessutom bör civilsamhällesorganisationer inkluderas i Team Sweden och rådfrågas av statsråden inför delegationsresor.

Läs hela Barometer 2024 här.

Läs debattartikeln i samband med rapportsläppet.

Dela