Vem ska betala för klimatanpassningen?
Under COP29 står många komplexa frågor på agendan, men få är så avgörande som den om vem som ska betala för klimatanpassningen. Klimatförändringar påverkar alla, men deras konsekvenser är ojämnt fördelade. Bland de mest sårbara är småskaliga odlare i låginkomstländer.
Odlare står i frontlinjen för klimatförändringarnas effekter. Extremväder som torka, översvämningar och orkaner hotar inte bara deras skördar, utan också deras försörjning och livsmedelssäkerheten för miljontals människor. Enligt en ny rapport från Världsbanken är dessa odlare extremt sårbara eftersom de har begränsade resurser att investera i anpassningsåtgärder.
– Odlarna tillhör de som bidragit minst till klimatkrisen men som drabbas hårdast av dess effekter. Samtidigt är det dessa människor som världen förlitar sig på för att producera en stor del av vår mat, säger Ulrika Urey, generalsekreterare för Fairtrade Sverige.
Just nu pågår FN:s klimattoppmöte COP29, där världens länder samlas för att diskutera vem som ska betala för den gröna omställningen. Det är inte en lätt fråga att besvara, varken hur det ska fungera eller hur kostnaden ska fördelas. Men Världsbankens nya rapport ger en fingervisning.
Ojämlikhet och klimatkriser
Rapporten Fattigdom, Välstånd och Planet 2024 visar att trots minskningar i ojämlikhet på många platser, lever fortfarande över 1,7 miljarder människor i ekonomier med hög inkomstojämlikhet, särskilt i regioner som Latinamerika och Afrika söder om Sahara. Dessutom är stora delar av världen särskilt utsatta för klimatrelaterade hot, med svårigheter att återhämta sig efter katastrofer. Här är sambandet mellan fattigdom och klimat tydligt: samhällen som redan är utsatta drabbas hårdare av klimatförändringens konsekvenser.
Samtidigt är den globala finansieringen för klimatanpassning långt ifrån tillräcklig. Den internationella finansieringen för klimatanpassning skulle behöva vara sex till tio gånger högre för att täcka de behov som finns, enligt siffror från 2022.
Genom att prioritera åtgärder som bidrar till både klimatanpassning och minskade utsläpp, exempelvis skogsjordbruk, kan odlare stärka sin motståndskraft och samtidigt minska sitt koldioxidavtryck. Men de insatser som de behöver vidta för att uppnå ett hållbart och motståndskraftigt jordbruk kommer nödvändigtvis inte att gynna dem på kort sikt – och är samtidigt förenade med stora kostnader.
– Därför är det viktigt att odlarna får ökat ekonomiskt stöd så att de kan och vågar investera i exempelvis utbildning om hållbart jordbruk, bättre teknik och mer effektiva bevattningssystem, säger Ulrika Urey, generalsekreterare för Fairtrade Sverige.
Världsbanken slår fast att insatser för fattigdomsbekämpning och klimatanpassning behöver utformas ifrån länders specifika förutsättningar. Låginkomstländer bör prioritera långsiktiga investeringar i grundläggande tjänster som hälsa och utbildning. För medelinkomstländer är fokus att minska sårbarheten, medan höginkomstländer måste skynda på övergången till koldioxidsnåla ekonomier för att minska den globala uppvärmningen.
Så arbetar Fairtrade med klimatanpassning
Fairtrade har länge arbetat för att stödja småskaliga odlare i deras kamp mot klimatförändringar. Bland annat erbjuds utbildningar i hållbart jordbruk och klimatanpassning. Detta ger odlare kunskap om hur de kan skydda sina skördar och sina samhällen mot klimatförändringarnas effekter. Ett exempel är utbildningar i skogsjordbruk, där olika grödor och träd kombineras för att förbättra jordens bördighet och minska risken för erosion.
Fairtrade uppmanar även certifierade kooperativ och plantager att ta fram lokalt förankrade planer för hur de ska klimatanpassa sina verksamheter framöver. Enligt en ny studie har drygt 500 Fairtrade-certifierade producentorganisationer världen över antagit sådana planer, varav en majoritet är kaffekooperativ. Att ha en klimatanpassnings-plan ingår sedan 2022 i de grundläggande kriterierna för Fairtrade-certifierade kaffekooperativ.
Fairtrade-certifierade odlare tjänar en så kallade Fairtrade-premie utöver försäljningspriset på sina varor. Denna premie kan användas för att finansiera klimatanpassningsprojekt som solpaneler, vattenreservoarer eller nya bevattningssystem. Många odlare har också använt premien för att övergå till ekologisk produktion, vilket både skyddar miljön och förbättrar långsiktig hållbarhet.
– Även om Fairtrades arbete gör stor skillnad för enskilda odlare och deras samhällen, är det tydligt att systemförändringar på global nivå behövs. Det inkluderar att integrera klimatanpassning i hela värdekedjan. Företag som köper råvaror från småskaliga odlare måste ta ett större ansvar genom att investera i hållbara lösningar och erbjuda en schysst betalning för produkterna. Samtidigt kan konsumenter direkt bidra till att finansiera initiativ som hjälper odlare att möta klimatförändringarna genom att välja Fairtrade-produkter, säger Ulrika Urey, generalsekreterare Fairtrade Sverige.
