blogg / 07 mar 2016

En kopp kaffe för kvinnors jämställdhet

Vad har kaffet du dricker med jämställdhet att göra? Och hur kan jämställdhet bidra till att minska fattigdomen som idag håller 800 miljoner människor i ett fast grepp? Ganska mycket visar det sig. Det är inte för intet som jämställdhet är både ett av de nya övergripande hållbarhetsmålen och dessutom viktigt för flertalet av de andra målen.

Zeddy-Rotich-Kabngetuny-Cooperative-Women-in-Coffee-project

Zeddy Rotich, kaffeodlare och medlem i Kabngetuny ”Women in coffee” kooperativet i Kenya. Foto av David Macharia

Sanning och konsekvens

Globalt producerar kvinnor över hälften av maten men får bara 10 procent av inkomsten av matproduktionen, och de äger mindre än 2 procent av världens tillgångar[1]. Att det arbete kvinnor utför i hög grad är lågavlönat eller till och med oavlönat, borde alla vid det här laget känna till. Detta förklaras bland annat genom de könsroller som går i arv.

Konsekvenserna i hushållen världen över är likartade, men i den del av världen som vi betecknar som låginkomstländer ser vi tydligt att rollerna bekräftas och reproduceras med varje ny generation. Kvinnans roll är i hemmet och där ansvarar kvinnan för den del av matproduktionen som handlar om matintaget för familjemedlemmarna, medan mannen i familjen har ansvaret för de grödor som kan generera en inkomst till hushållet. Det innebär att kontrollen över hushållets ekonomi och beslut ligger utanför kvinnans kontroll.

Kvinnors förutsättningar för att öka sitt deltagande i den formella ekonomin och få del av inkomsterna begränsas av en rad ytterligare faktorer, som också de reproduceras genom rådande beslutsstrukturer. Dessa är en kombination av en nedärvd förförståelse av hur världen ska se ut, oförståelse inför problemet och möjligen en god portion lathet.

Exempelvis är kvinnors tillgång till mark ofta begränsad i lag och den marken de trots allt har tillgång till är ofta av sämre kvalitet. Faktum är att just den begränsade tillgången till mark är avgörande. Utan mark är det svårt att få del av statliga stödprogram till jordbruket. Tillgången till krediter, förbättrat utsäde, ny teknik och verktyg begränsas också av samma skäl. Mycket lite av de resurser som satsas, internationellt, nationellt, lokalt och i hushållet, kommer helt enkelt inte kvinnan till del. Det är faktiskt inte bara djupt orättvist, utan även djupt ineffektivt.[2]

För det handlar inte bara om rättvisa…

Även om just rättvisedimensionen är central så finns det också en inte helt oviktig ekonomisk dimension till varför denna skevhet måste rättas till. Genusrättvisa är i själva verket en nyckel till att komma till rätta med låg produktivitet i jordbruket, låg innovation[3] och effektivt utnyttjande av resurser.

FNs jordbruksorgan, FAO, refererar till studier som visar att produktiviteten skulle öka med upp till 4% vid bättre fördelade resurser. Konsekvensen av icke jämställda produktionsvillkor är att 150 miljoner människor helt utan anledning har svårt att ställa tillräckligt med mat på bordet. Smaka på den chokladbiten.[4]

Rättvis handel utan jämställda produktionsvillkor?

Kan vi givet detta då uppnå rättvis handel utan jämställda produktionsvillkor för jordbrukare? Svaret kan tyckas givet, men ack så svårt att genomföra har det visat sig. Genusfrågor måste helt enkelt vara en del av både en problemanalys och lösningarna. Det gäller även Fairtrade, som nyligen publicerade sin nya genusstrategi[5]. Där ser vi att Fairtrade aktivt vill bidra till att stärka kvinnors roll inom rörelsen och på så sätt möjliggöra att kvinnor kan kliva in i roller som de traditionellt har förvägrats.

Bakom Fairtrades logga döljer sig inte bara elegant förpackade chokladbitar, eleganta rosbuketter och schysta bananer, utan man kan urskilja en kamp mot orättvisa villkor för världens småskaliga odlare. Det handlar om att ändra maktbalansen i världshandeln genom att stärka förutsättningarna för odlarna att kunna delta i världsmarknaden på ett sätt som gynnar dem. Rapporter visar att Fairtrade-certifieringen har en positiv inverkan för kvinnor i systemet, men Fairtrade har samtidigt insett att det också krävs ett proaktivt arbete för att inte reproducera invanda mönster och cementera könsroller.

Ett konkret exempel på aktivt genusarbete inom Fairtrade är det som bedrivs i Kenya, i projektet Growing Women in Coffee[6].

Genom detta projekt vill Fairtrade stärka kvinnors förfogande över resurser och därmed deras inflytande i kooperativen och i hushållen. Arbetet går ut på att överföra delar av kaffekooperativets primära resurser, kaffebuskarna, till kvinnor. Samtidigt diskuteras attityder kring könsroller för att åstadkomma just ett mer jämställt kooperativ där kvinnors åsikter och kompetens tas tillvara.

I samband med att det idag är den internationella kvinnodagen ville jag här visa på att det kaffe du dricker har med jämställda villkor att göra – och att jämställda villkor i sin tur kan bidra till att bekämpa fattigdomen i världen. Du kan idag göra din röst hörd på många sätt. Ett sätt kan vara att dricka en schyst kopp kaffe.

Per Söderberg, Policyrådgivare Företagsansvar, Svenska kyrkans internationella arbete och styrelseledamot i Föreningen för Fairtrade

[1] Unicef, Gender Equality – the big picture, 2007
[2] Faktadelarna från FAO State of Food and Agricultue 2010-2011
[3] Global Entrepreneurship Monitor (GEM) 2010 Report
[4] Faktadelarna från FAO State of Food and Agricultue 2010-2011
[5] www.fairtrade.net/programmes/gender
[6] www.theguardian.com/sustainable-business/fairtrade-partner-zone/2015/jan/09/grown-by-women-the-kenyan-coffee-co-ops-empowering-female-farmers