Fairtrades organisering – så funkar det

Fairtrade Sverige är en del av en stor internationell rörelse som brinner för att ge odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom verktyg att själva förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

händer som håller fram kaffebönor

Fairtrade – en internationell organisation med 24 nationella organisationer

Fairtrade Sverige är en del av en internationell organisation. Det finns idag 24 nationella Fairtrade-organisationer motsvarande Fairtrade Sverige i olika länder. Hur dessa nationella organisationer är uppbyggda ser olika ut, då de har växt fram som gräsrotsrörelser på olika sätt i olika länder. Utveckling av Fairtrades kriterier, verksamhetsstrategier och andra beslut som påverkar Fairtrade-systemet internationellt fattas inom den internationella paraplyorganisationen Fairtrade International.

I centrum för Fairtrades verksamhet står odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom.

Därför ägs Fairtrade International till 50% av de 24 nationella Fairtrade-organisationerna och till 50% av de tre producentnätverk som representerar Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien.

Fairtrade Sverige AB är den svenska representanten i Fairtrade International och har därigenom möjlighet att påverka Fairtrades utveckling.Fairtrade-märkta Rosor

Fairtrade Sverige är uppdelat i en förening och ett bolag.

Hur de nationella Fairtrade-organisationerna är uppbyggda ser olika ut i olika länder. Just i Sverige är Fairtrade uppdelat i en förening och ett bolag. Bolaget och föreningen är två skilda verksamheter med samma mål; att bekämpa fattigdomen och att se till så att odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom får förbättrade arbets- och levnadsvillkor.

Att Fairtrade i Sverige rent juridiskt är uppdelat i en förening och ett bolag har sin bakgrund i att det tog tid innan försäljningen av dåvarande Rättvisemärkta produkter kom igång. En nedläggning av Rättvisemärkt var nära förestående. Då ansåg LO och Svenska kyrkan att denna form av fattigdomsbekämpning genom handel var så pass viktig att de gick in som ägare för bolaget och sköt till resurser. Sedan dess är Fairtrade Sverige uppdelat på det sätt vi är idag. Bolaget har inte fått något bidrag från ägarna under de senaste 5 åren.

Föreningen för Fairtrade Sverige har till uppgift att sprida information och bilda opinion med syfte att öka konsumenters kännedom och kunskap om Fairtrade.

Föreningen har ett 40-tal medlemsorganisationer som alla står bakom Fairtrades värderingar som handlar om att mänskliga rättigheter inte ska kränkas i produktionen av de varor som vi konsumerar. Bland Fairtrades medlemsorganisationer finns en bredd av fackförbund, skolor, studieförbund och intresseorganisationer.

Fairtrade motverkar diskriminering och barnarbete, förbjuder tvångsarbete och främjar demokrati- och organisationsrätt. Det är med andra ord en fråga som snarare förenar än splittrar människor med olika politisk bakgrund.

Att detta är något som går bortom partipolitiken är också tydligt i den politiska representationen av de partier som röstat för att kommunen ska ansöka om Fairtrade City.

Partier som röstat för att kommunen ska ansöka om Fairtrade City.

 

Fairtrade Sverige AB har till uppgift att licensiera Fairtrade-märket till företag vars produkter är certifierade i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier och att skapa ett mervärde för dessa företag.

Bolaget har också i uppgift att påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister att produktutveckla, utöka och marknadsföra sitt sortiment av Fairtrade-märkta produkter.

Fairtrade Sverige AB ägs till 50 % av LO och 50 % av Svenska kyrkan, av ovan angiven bakgrund. Bolaget delar inte ut pengar till ägarna och försöker inte maximera sin vinst. Bolaget investerar eventuellt överskott i verksamheten, exempelvis genom lägre licensavgifter och ökade bidrag till Fairtrade International.

Under de senaste sex åren har Fairtrade Sverige tredubblat sitt bidrag till Fairtrades internationella arbete och nästan halverat snittlicensavgiften. Anledningen till att bolaget hellre går med vinst än förlust är enkel: Fairtrade avser fortsätta bedriva denna verksamhet tills all utrikeshandel med länder med utbredd fattigdom sker på schyssta villkor.

Vem tjänar pengar på Fairtrade? Vart går vinsten?

Över 1,6 miljoner odlare och anställda och deras familjer i Asien, Afrika och Latin- och Sydamerika drar idag nytta av försäljningen av Fairtrade-certifierade råvaror. De producentorganisationer som väljer att certifiera sig gör det för att de vinner något tillbaka, till exempel i form av bättre marknadstillträde, ökad försäljning samt social utveckling av lokalsamhällen.

Fairtrade-Certifieringen är helt frivillig och Fairtrade International ägs och styrs till 50 procent av odlarna själva.

Fairtrade är fattigdomsbekämpning genom handel. Handelskedjor består av många aktörer och bygger i grunden på att varje aktör ska tjäna pengar. Det Fairtrade vill är dock att vara ett verktyg för att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för de som befinner sig i första ledet av handelskedjan. Det är här fördelningen ofta blir skev i den konventionella handeln. Därför är Fairtrades modell konstruerad så att de som tjänar pengar på Fairtrade är odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom.

När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt har odlaren redan fått betalt, direkt av företaget som importerat råvaran.

En vanlig missuppfattning är att odlaren får en viss procent av det pris som du som konsument betalar i butiken, men det stämmer inte. Det pris som du betalar i butiken bestäms helt av återförsäljaren och odlaren har fått betalt redan i början av handelskedjan. Detta system försäkrar odlaren att de får betalt för sin råvara och att det är ett pris som täcker deras produktionskostnad.

Fairtrade är med andra ord inte konstruerat så som traditionella bolag där det kan finnas ett intresse för att maximera vinst och göra ägaruttag. I Fairtrades intresse ligger istället att maximera vinsten för producenten. Konstruktionen för detta är också producenterna själva med och beslutar om i högsta beslutande organ.