SCINPA, ett Fairtrade-certifierat kakao-kooperativ på Elfenbenskusten, Afrika. Foto: Sean Hawkey.

blogg / 13 Nov 2018

Klimatförändringar slår mot länder med utbredd fattigdom

Det senaste året har klimatförändringarna märkts av markant på flera håll i världen. Det handlar om översvämningar, bränder och torka som skapat stora påfrestningar för världens odlare. Samtidigt visar en ny studie att svenskar oroas mindre av klimathoten än människor från andra europeiska länder.

Den extrema värmen under 2018 har varit påtaglig i nästan hela världen och varit ett tecken på klimatförändringarna enligt tidningen The Guardian. Sommaren präglades av extrem torka och extrema värmeböljor på den norra delen av jordklotet. Skogsbränder har skördat människoliv och i Sverige fick bönder nödslakta sina djur till följd av hettan. I Indien såg vi senast i augusti hur monsunregn och kraftiga vattenmängder orsakade över 400 dödsfall. Tusentals odlare fick lämna sina hem och jordbruk .

I början på året drabbades Argentina av extrem torka som drabbat landets viktigaste inkomstkälla, jordbruket. Följderna har inneburit stora påfrestningar för landets ekonomi. I många delar av Afrika, så som Sydsudan och Somalia, hotas miljontals människors liv av torka och extrem hunger.

Listan över länder som påverkas av klimatförändringarna är lång. Det är också tydligt hur klimatförändringarna slår extra hårt mot länder med utbredd fattigdom i Asien, Afrika och Latinamerika där utsattheten redan är stor.

Svenskar oroas inte av klimathoten

I Sverige har vi länge varit förskonade från stora naturkatastrofer, vilket påverkar hur vi ser på klimathotet. En klimatundersökning från Europeiska investeringsbanken EIB visar att svenskarna är mindre oroade för klimathoten än det europeiska genomsnittet. Rasmus Lauridsen, senior klimatspecialist på EIB tror att det beror på att Sverige hittills varit lindrigt drabbat.

– Man kan ge hur mycket information som helst, tala om det i medier och undervisa i skolan, men det är först när människor känner det på sin kropp eller får fysiska, ekonomiska eller personliga förluster som det blir verkligt, säger han till Expressen.

Klimatarbetet – en del av Agenda 2030

Många av de råvaror som vi dagligen konsumerar kommer från länder nära ekvatorn med utbredd fattigdom. I dessa regioner slår klimatförändringarna hårt mot odlarna. Det handlar om förstörda skördar, torka och bladsjukdomar hos plantorna. Många odlare får mindre skördar och kan därför inte leva på sitt arbete.

I enlighet med Agenda 2030 och flera av de globala målen, går fattigdomsbekämpning hand i hand med att både motverka och anpassa oss till klimatförändringarna. Mål 13 handlar om att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Det handlar bland annat om att anpassa oss till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder, integrera klimatåtgärder i politik samt öka medvetenheten om klimatanpassning.

Konkreta verktyg för klimatanpassning

Fairtrades omfattande kriterier, som alla Fairtrade-certifierade kooperativ och plantager väljer att följa, har tydliga regler för hantering av kemikalier och upprättandet av miljöbuffertzoner.

Fairtrade erbjuder också till exempel Fairtrade Carbon Credits, eller så kallade utsläppskrediter. Syftet är att möjliggöra för företag att klimatkompensera för sina utsläpp samtidigt som de stödjer odlare i länder med utbredd fattigdom i deras strävan att göra detsamma. För några veckor sedan offentliggjorde Telenor att de blir det första stora företaget i Sverige att kompensera med dessa krediter. Handeln med utsläppskrediter minskar utsläppen i länder med fattigdom och möjliggör för människor som bor där att utföra klimatanpassningar i sitt närområde.

– Odlare från Fairtrade-certifierade plantager har bättre förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringarna och minska dess effekter. Men det är upp till varje aktör i handelskedjan att minska sina koldioxidutsläpp och ta sitt ansvar, säger Parbindra Singh, sockerrörbonde, från Fairtrade-certifierade Lautoka Cane Producers Association från Fiji.