Frågor & Svar

På den här sidan hittar du svar på flera vanligt förekommande frågor om Fairtrade. Sortera genom kategorierna nedan och klicka på frågorna för att få fram svaren.

Visa:

Visar: Alla

Vad är kopplingen mellan Fairtrade Sverige och LO?

En vanlig missuppfattning är att man stödjer LO om man handlar Fairtrade-märkta varor. Detta stämmer inte.

De nationella Fairtrade-organisationerna är uppbyggda på olika sätt i olika länder. Just i Sverige är Fairtrade uppdelat i en förening och ett bolag. Fairtrade Sverige AB licensierar Fairtrade-märket till företag vars produkter är certifierade i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier. Fairtrade Sverige AB ägs till 50 % av LO och 50 % av Svenska kyrkan.

Att Fairtrade i Sverige rent juridiskt är uppdelat i en förening och ett bolag har sin bakgrund i att det tog tid innan försäljningen av dåvarande Rättvisemärkta produkter kom igång. En nedläggning av Rättvisemärkt var nära förestående. Då ansåg LO och Svenska kyrkan att denna form av fattigdomsbekämpning genom handel var så pass viktig att de gick in som ägare för bolaget och sköt till resurser. Sedan dess är Fairtrade Sverige uppdelat på det sätt vi är idag. Bolaget har inte fått något bidrag från ägarna under de senaste 5 åren.

Det överskott som Fairtrade Sverige AB genererar återinvesteras i verksamheten, genom bidrag till Fairtrade International, för exempelvis utveckling av nya kriterier och producentstöd, och genom sänkta licensavgifter. Ägarna LO och Svenska Kyrkan har aldrig plockat ut någon vinst.

Föreningen för Fairtrade Sverige har ett 40-tal medlemsorganisationer som alla står bakom Fairtrades värderingar som handlar om att mänskliga rättigheter inte ska kränkas i produktionen av de varor som vi konsumerar. Bland Fairtrades medlemsorganisationer finns en bredd av fackförbund, skolor, studieförbund och intresseorganisationer. En av alla dessa medlemsorganisationer är LO.

Vad är skillnaden mellan Fairtrade och Direct Trade?

Det finns inte något motsatsförhållande mellan så kallad ”direct trade” och Fairtrade. Långvariga handelsförbindelser mellan odlare och rosteri helt utan mellanhänder kan vara ett starkt verktyg för att förbättra förhållandena för odlare, där det finns många exempel på lyckade samarbeten.

Begreppet Direct Trade är ett initiativ inom kaffebranschen, medan Fairtrade är en tredjepartscertifiering. Det som utmärker Fairtrade är att det finns tydligt uppsatta kriterier om vilka krav som ställs på odlare respektive köpare samt vilka fördelar de åtnjuter av certifieringen, samt att detta sedan kontrolleras av en oberoende part. Detta underlättar för konsumenten, i sitt val av produkter, då man annars behöver hålla sig informerad kring varje enskilt företags policy och arbetssätt.

Fairtrades kriterier syftar till att odlaren ska få ett minimipris, en lägstanivå, som täcker produktionsomkostnaden. Minimipriset är inte ett fast pris, utan ett lägsta pris som inte underskrids. I förhandlingen mellan köpare och odlaren sätts ofta priset ovan eller långt ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, ursprung och volym. Om råvaran dessutom är ekologiskt certifierad får odlaren ett ännu högre pris, genom den s.k. ”ekologiska prisdifferentialen”.

Mer info:

Varför ska jag välja Fairtrade?

Varje dag handlas stora mängder varor som producerats i länder med utbredd fattigdom, under bedrövliga arbets- och levnadsvillkor och ibland även med barnarbete eller slavliknande förhållanden som följd.

Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra produkter så billigt som möjligt. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter.

Sverige har ställt sig bakom FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner, precis som så många andra länder. För att dessa dokument inte bara ska vara lösa löften kan företag och konsumenter hjälpas åt. Genom att välja Fairtrade-märkta produkter kan vi tillsammans medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för de människor som odlar och producerar våra varor. Det är ett enkelt sätt att göra skillnad.

Vad är Fairtrade?

Fairtrade är en oberoende certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. När du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

Genom Fairtrade får människor i länder med utbredd fattigdom möjlighet att konkurrera på en internationell marknad, på bättre villkor och genom långsiktiga handelsavtal. De internationella Fairtrade-kriterierna innebär bland annat att odlaren får ett minimipris för råvaran samt säkerställer att anställd arbetskraft får avtalsenliga löner och förbättrade arbetsvillkor. Det skapar trygghet och möjlighet till utveckling.

Utöver den högre betalningen får odlarna också en Fairtrade-premie. Den används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t ex i en ny skola, nya bostäder och hälsovård eller investeringar i jordbruket.

Fairtrade handlar inte bara om att få en förbättrad ekonomisk situation. Kriterierna motverkar också barnarbete och diskriminering, samt främjar demokratin, organisationsrätten och miljöhänsyn i produktionen. Många av de produkter som är Fairtrade-märkta är dessutom ekologiska.

Genom Fairtrade får odlaren möjlighet att själv förbättra sin arbetssituation, skapa sig en bättre vardag och kunna planera för framtiden. Detta sker bland annat genom utbildning och kunskapsstöd från Fairtrade Internationals regionala representanter på plats i landet samt genom oberoende kontroller och krav på kontinuerliga förbättringar i produktionen och arbetsmiljön.

Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International.

 

Måste odlare gå med i kooperativ för att kunna bli certifierade?

Ofta väljer odlare själva att bilda en förening, kooperativ eller liknande organisationsform för att effektivt kunna samarbeta och uppnå skalfördelar, t ex att dela på kostnaderna för en kvarn, en traktor eller annan infrastruktur.

Ungefär 70 procent av världens kaffe kommer från odlare som livnär sig på småskaligt jordbruk och som ofta organiserar sig i kooperativ. Inom banan- och teodling är det vanligare med anställd arbetskraft på privatägda plantager. Fairtrades kriterier omfattar också den typen av produktion.

Är det inte mer rättvist att låta marknaden själv sätta priset?

Fairtrade menar att handel och konkurrens inte får ske till priset av att mänskliga rättigheter kränks. Därför garanterar Fairtrade-kriterierna odlaren ett minimipris för sin råvara, vilket är en av anledningarna till varför en Fairtrade-märkt produkt ofta är dyrare än en motsvarande konventionell produkt.

Men det slutgiltiga priset gentemot konsument sätts alltid av marknaden, utifrån utbud och efterfrågan. Ju större kvantiteter som säljs, desto lägre tenderar priset att bli gentemot konsument, och vice versa. Detta gäller även för en Fairtrade-märkt produkt; lägre volymer ger en högre styckkostnad, och därtill en högre moms som en följd av detta.

Enligt en nyligen gjort undersökning är sju av tio konsumenter beredda att betala mer för en produkt om den är Fairtrade-märkt. Det är den efterfrågan som Fairtrade vill möta.

Är Fairtrade emot frihandel?

Nej, tvärtom. Fairtrade bejakar frihandel som ett kraftfullt verktyg för att motverka fattigdom.

Det är viktigt att kaffe, bananer och andra varor från länder med utbredd fattigdom ska kunna säljas till Europa och andra delar av världen utan handelshinder, såsom tullar, avgifter och subventioner. Men frihandel är inte det samma som handel helt utan spelregler.

En spelregel måste vara att mänskliga rättigheter respekteras, att handel sker inom ramen för befintliga internationella konventioner (t ex att slavarbete och skadligt barnarbete är förbjudet). Men verkligheten ser annorlunda ut. Och just därför finns Fairtrade, en möjlighet för världens kaffe- och bananodlare att genom handel få större inflytande över sitt liv och sin framtid, samtidigt som de kan producera råvaror av hög kvalitet.

Vad är rättvis handel?

Många producenter i länder med utbredd fattigdom har ofta begränsade resurser och har svårt att hävda sig på världsmarknaden. För att kunna agera där, och sälja sina produkter, tvingas de pressa sina priser, sänka kraven på arbetsförhållanden samt sälja via flera mellanhänder som själva tar en stor del av förtjänsten. Detta leder till att många inte får tillräckligt betalt för sitt arbete och därmed inte kan försörja sig själva, sin familj och utveckla sitt lokalsamhälle.

wfto-logo

World Fair Trade Organization logotype

Det är mot denna bakgrund rättvis handelsrörelsen har vuxit fram. Genom att främja en handel där människan och lokalsamhällets utveckling sätts i centrum kan fattigdom och social utslagning undvikas. Rättvis handel är inte bistånd – det är ett handelssamarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter, som präglas av öppenhet, ömsesidighet och respekt för alla parter. Rättvis betalning, goda arbetsförhållanden, långsiktighet, respekt för mänskliga rättigheter och för miljön möjliggör på sikt ekonomisk och social utveckling. Rättvis handel är ingen ny företeelse i Sverige, alternativet har diskuterats och varit verksamt, nationellt såväl som internationellt, sedan slutet på 1960-talet.

De första visionerna kring behoven av förändringar inom världshandeln dök upp redan år 1964, inom ramen för en FN-konferens, där ett stort antal länder i Syd uppmanade världen att arbeta för schysstare handelsförhållanden, ”Trade not aid” (Handel istället för bistånd).

Fairtrades certifieringsmärke

Fairtrades certifieringsmärke

Rättvis handel är en folkrörelse som har sina rötter i 100-tals studiecirklar med fokus på länder med utbredd fattigdom, fredsfrågor och biståndspolitik, anordnade av framförallt solidaritets- och fackföreningsrörelser, miljöorganisationer samt kristna samfund och församlingar.

Under 90-talet började dagens rörelse ta en tydligare form. Fokus flyttas till tillverkningsprocessen och till producentens, den enskilde individens arbets- och levnadsvillkor. Frågor kring demokrati och organisationsform får ökad vikt. En gradvis kommersialisering har utvecklats i takt med ett ökat producentfokus och rörelsen har börjat uppmärksamma frågor som produktutveckling och marknadsföring. En strävan efter att skapa gemensamma kriterier som skulle utgå från rättvis handelsrörelsens aktörer har även lett till starkare internationell samordning.

WFTO:s 10 principer för rättvis handel

  1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter
  2. Transparent och demokratisk organisation
  3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar
  4. Rättvist pris och rättvis betalning
  5. Inget barnarbete eller tvångsarbete
  6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter
  7. Goda arbetsförhållanden
  8. Kapacitetsbyggande
  9. Ökad medvetenhet om Fair Trade
  10. Miljöhänsyn

Relationen mellan Fairtrade och Fair Trade

Inom rättvis handel-rörelsen skiljer man på Fairtrade och annan rättvis handel (Fair Trade). Skillnaden handlar framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats. Rättvis handel enligt WFTO:s (World Fair Trade Organization) tio principer gäller den handlande aktören/medlemmen som helhet och är inte, som internationella Fairtrade-kriterier, specifika för varje varugrupp.

Under 2014 lanserades WFTO:s garantisystem som innebär en utveckling av kontrollsystemet inom WFTO. Kontrollerna bygger bland annat på ett system av självutvärderingar, besök av en annan medlem, extern revision och extern modell för granskning. WFTO gör också årliga stickprover för att se till att framtagna principer efterlevs. Även importörerna gör kontroller när de besöker producenterna. Läs mer om garantisystemet här eller på WFTO:s sida här.

Varor från WFTO-medlemmar kan också vara produkter som har en mer komplicerad produktionskedja, t.ex. hantverk, och de återfinns framförallt i Världsbutiker och Fair Trade Shops – medan Fairtrade-märkta produkter har den konventionella detaljhandeln som främsta marknadsplats. Det är helt enkelt två olika system vilka båda verkar för en mer rättvis handel. De fungerar parallellt och ibland överlappande. En producent kan vara både medlem i WFTO och Fairtrade-certifierad. För mer information se WFTO:s hemsida. 

Aktörer för rättvis handel

Hur kan Fairtrade bidra i klimatfrågan?

Aktiva konsumentval är ett av flera viktiga verktyg i arbetet för att minska klimatpåverkan. Genom att välja Fairtrade-märkta produkter när vi handlar hjälper vi odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och entreprenörskap.

Långsiktiga handelsrelationer, där ett minimipris som syftar till att täcka produktionskostnaderna betalas för råvaran, ger en stabil inkomst. Detta innebär att odlare inte behöver överutnyttja viktiga resurser för att överleva. Dessutom ges de större möjligheter att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna.

Fairtrade bidrar till att producenter, genom utbildning och ökade ekonomiska resurser, kan minska sin klimat- och miljöpåverkan på olika sätt. Till exempel att tillämpa hållbara jordbruksmetoder, återplantera träd och hantera sitt avfall, att minska användningen av bekämpningsmedel samt energi- och vattenresurser.

Enligt de internationella Fairtrade-kriterierna måste producentorganisationen arbeta systematiskt med att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar till exempel om ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. Som grund för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns FLO:s Prohibited Materials List.

Klimatförändringar – ett globalt problem som måste lösas långsiktigt

Klimatfrågan är ett globalt problem och arbetet mot klimatförändringen måste ske såväl på hemmaplan som i länder med utbredd fattigdom. Effekterna av den globala uppvärmningen slår inte rättvist. Länder med utbredd fattigdom är de som drabbas hårdast av extrema väderfenomen och förändrade mönster för nederbörd och årstider, trots att de bidragit minst till att problemen har uppkommit.

Många odlare i länder med utbredd fattigdom lever under hårda ekonomiska villkor. De har sällan ekonomiska förutsättningar för eller kunskap kring hantering av förändringarna i klimatet och än mindre möjligheter att minska sin egen klimatpåverkan. Stöd till länder med utbredd fattigdom genom fortsatt handel är en viktig klimatåtgärd. Det är viktigt att säkerställa en hållbar utveckling där fattigdomsbekämpning och klimatarbete går hand i hand.

Läs mer:

Bör vi fortfarande köpa produkter som transporteras långt och ibland med flyg?

Att sluta handla med länder med utbredd fattigdom är inte en långsiktig lösning. Handel med länder med utbredd fattigdom bidrar till såväl social som ekonomisk utveckling och är en viktig klimatåtgärd.

Att helt utesluta produkter som kräver långväga frakt skulle koppla bort många människor i länder med utbredd fattigdom som är beroende av internationell handel för sin överlevnad. Många odlare har ofta begränsad tillgång till kapital och information om hur man bäst utnyttjar den mark de har tillgång till eller odlar på ett hållbart sätt. Fairtrade spelar en viktig roll för dessa odlare och anställda och deras familjer.

Att certifiera sig i enlighet med internationella Fairtrade-kriterier innebär att de får förbättrade ekonomiska villkor i form av en ökad stabilitet, bättre betalt för sina varor och utbildningsstöd i produktions- och försäljningsprocess. Det leder till att odlarna själva kan initiera projekt för att säkra en hållbar produktion och klara av klimatförändringens effekter, men också att familjen och lokalsamhället får ökad tillgång till basbehov som mat, vatten, värme, sjukvård och utbildning.

Fairtrade eller närproducerade produkter – måste man välja?

Alla produkter som är certifierade av Fairtrade kommer från länder med utbredd fattigdom som kräver långa transportsträckor. Långväga transporter är en av de faktorer som påverkar klimatet, men är långt ifrån den enda.

Först kan vi slå fast att det sällan finns någon konkurrenssituation mellan närproducerat och Fairtrade. Fairtrade fokuserar på jordbruksprodukter, till exempel frukt, kaffe, choklad, te och andra grödor, som inte kan produceras i vårt klimat och måste, om vi vill konsumera dessa varor, fraktas långt. Detta gäller förstås även för motsvarande konventionella produkter.

Transporter och klimatpåverkan?

En vanlig missuppfattning är att avståndet är avgörande för hur klimatsmart en vara är. När man bedömer en produkts klimatpåverkan är det viktigt att man ser till hela produktionsprocessen, från jord till bord.

Produktionsförhållandena bidrar ofta med den största delen av utsläppen. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar odlas i Europa i växthus som värms upp med fossila bränslen. För att förse oss konsumenter med varor året om kräver produktionen enorma mängder energi för både ljus och uppvärmning. Ur klimatsynpunkt kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor som produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket längre.

Hur stor andel av de Fairtrade-certifierade produkterna är ekologiska?

I Sverige är 67 procent av Fairtrade-märkta produkter även ekologiskt certifierade.

På grund av det starka globala intresset för miljöfrågor kan man anta att den totala andelen Fairtrade-produkter som är ekologiskt certifierade kommer att fortsätta växa även globalt. I dag finns inga siffror på totala mängden ekologiska Fairtrade-produkter globalt eftersom andelen varierar så mycket mellan olika produktgrupper och länder. Kontakta oss för att få veta mer om respektive produktgrupp.

Vad är Fairtrade Internationals ståndpunkt om genmodifierade grödor (GMO)?

Fairtrade International förbjuder all användning av GMO, inklusive utsäde och plantor.

Användningen av genmanipulerade grödor kontrolleras som en del av Flocerts inspektionsprocess. GMO-förbudet utgör en del av de generella kriterierna och gäller samtliga certifierade producentorganisationer. Därför måste de certifierade producenterna kunna uppvisa en skriftlig bekräftelse från sin leverantör på att utsäde och plantor inte är genmodifierade.

Hur stödjer Fairtrade International producenterna att uppfylla miljökriterierna?

Samtidigt som kriterierna utvecklas tar Fairtrade International även fram riktlinjer för efterlevnad.

Kriterierna fastställer att en person inom organisationen måste ges ansvaret att ta fram en detaljerad plan för hur man ska uppfylla varje specifik miljökriterie. Fairtrade International har ett 40-tal lokala representanter som arbetar med att stötta odlare och anställda i deras ansträngningar att leva upp till Fairtrade-kriterierna.

Vilka miljökriterier innefattar de internationella Fairtrade-kriterierna?

Miljökriterierna finns beskrivna i de generella kriteriedokumenten för såväl odlare som för anställd arbetskraft. Avsnittet om miljö inleds i båda dokumenten med en allmän beskrivning av vad som förväntas av odlare och arbetsgivare.

Producentorganisationer måste åta sig att:

  • skydda den naturliga miljön
  • införliva miljöhänsyn som en del i ledningsarbetet
  • utveckla en plan för balansen mellan miljöhänsyn och företagsresultat, som även skall upprätthållas och följas upp. Det kan handla om växelbruk, odlingstekniker, val av grödor, skuggproduktion, begränsad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel, m.m.
  • minimera användningen av syntetiska och andra gödsel- och bekämpningsmedel.
  • minimera användningen av icke förnyelsebara energikällor.

Dessa minimikriterier måste uppfyllas för att man ska kunna bli och fortsätta vara Fairtrade-certifierad. Miljökriterierna innehåller också utvecklingskrav. Kriterierna ger vägledning kring hur producentorganisationer kan fortsätta att sträva efter att införliva miljöhänsyn i alla delar av organisationen.

Det finns även miljöskydd inskrivet i de produktspecifika kriterierna. Vissa grödor kräver t ex stora mängder vatten (såsom bomull) medan andra grödor behöver en längre omställningstid mellan intensivt användande av bekämpningsmedel till en miljövänlig produktion. De produktspecifika kriterierna speglar den verkligheten, men försöker samtidigt minimera användningen av miljöskadliga metoder och successivt stärka kraven på ökad miljöhänsyn.

Kan jag skriva uppsats om Fairtrade? Jag gör ett skolarbete om Fairtrade, kan ni hjälpa mig?

Många hör av sig till oss med frågor kring Fairtrade och rättvis handel, ofta för skolarbeten och uppsatser.

Tyvärr har vi inte möjlighet att hjälp alla med uppsatsämnen eller handledning. Vi försöker istället lägga så mycket information som möjligt på vår hemsida. Kika gärna under de olika menyvalen för att få svar på dina frågor.

Vi kan tyvärr inte erbjuda svar på långa intervjuformulär eller personliga intervjuer, men vi svarar efter förmåga på frågor via e-post eller ibland kortare telefonintervju.

Produktsponsring vid Fairtrade-event?

Vi på Fairtrade Sverige arbetar med att öka utbudet och efterfrågan av Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden.

Vi assisterar företag som hör av sig till oss och är intresserade av att märka sina produkter med Fairtrade och leder dem genom märkningsprocessen. Vi har inte några produkter hos oss på kontoret utan det är företagen/leverantörerna av Fairtrade-märkta produkter som du ska höra av dig till med din fråga om sponsring.

Du kan söka leverantörer utifrån kategori i vår produktdatabas.

Får jag använda Fairtrades namn och certifieringsmärke i min marknadsföring?

Avgörande för Fairtrades trovärdighet gentemot dig som konsument är att vårt namn och certifieringsmärke används på korrekt sätt.

Som stöd i din egen marknadsföring av Fairtrade har vi tagit fram en kommunikationsguide som finns tillgänglig på vår hemsida. Läs mer här.

Vad är etisk handel?

Etisk handel är ett senare begrepp än rättvis handel och har ingen klar organisationsbas utan fungerar mer som ett internt regelverk.

Det handlar om att ta hänsyn till etiska aspekter i handelskedjan och baseras ofta på företagens egna interna arbete där uppförandekoder, ofta baserade på ILO:s kärnkonventioner, är det främsta verktyget. Exempel på andra aktörer som är engagerade för etisk handel är SwedWatch, Fair Action, fackföreningar och kampanjen Rena Kläder.

Hur förhåller sig Fairtrade gentemot andra märkningar?

Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor, där producenter i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen framtid.

I denna vision är alla samverkande krafter angelägna och behövda. Fairtrade välkomnar därför alla initiativ som i teori och praktik jobbar för denna vision. Fairtrade är den enda certifieringen med uttalat mål att motverka fattigdom och stärka människors inflytande och handlingskraft – med syfte att skapa förändring och förutsättningar för utveckling.

Hur fungerar den ekologiska prisdifferentialen?

Den ekologiska prisdifferentialen innebär att producenter som också innehar en ekologisk certifiering (t.ex. KRAV) får ett påslag utöver minimipriset.

Detta fungerar som ett incitament för Fairtrade-certifierade producenter att ställa om till ekologisk produktion. Meningen med differentialen är att den ska täcka de extra kostnader producenten har för att producera en Fairtrade-märkt vara som också är ekologiskt certifierad. Detta får producenten alltså utöver minimipriset och premien.

Vad är skillnaden mellan KRAV och Fairtrade?

Fairtrade är ingen renodlad miljömärkning, även om det finns omfattande kriterier som rör miljöhänsyn och stimulerar till ekologisk produktion (bland annat den ekologiska prisdifferentialen).

Dessa miljökrav och incitament bidrar till att en stor del av de Fairtrade-märkta produkterna också är ekologiskt certifierade.

Är alla Fairtrade-märkta produkter spårbara?

Fairtrade har spårbarhet på alla produkter som är Fairtrade-märkta. Detta gäller till 100 procent i fråga om dokumenterad spårbarhet. När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad odlare också har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie.

För majoriteten av de produktgrupper som Fairtrade har kriterier för, såsom bananer, färsk frukt, kaffe, blommor, vin, nötter, ris, örter med flera, finns även krav på fysisk spårbarhet. Det innebär att den Fairtrade-certifierade råvaran är markerad och hålls åtskild från icke Fairtrade-certifierad råvara i varje fas av produktions- och tillverkningsprocessen, från skörd till butikshyllan.

Fysisk spårbarhet införlivades som ett uttryckligt krav genom hela handelskedjan i Fairtrades generella kriterier 2009. Men det var redan då uppenbart att fysisk spårbarhet var problematiskt för odlare inom produktgrupperna rörsocker, fruktjuice, kakao och te, där odlarna saknar kontroll över bearbetningsprocessen. Det genomfördes då omfattande konsultationer med en lång rad producenter och handelsaktörer, vilket ledde fram till en nödvändig omprövning av tidigare beslut.

Istället för att utesluta de fyra produktgrupper som inte har möjlighet att leverera 100 procent fysisk spårbarhet, vilket skulle innebära att tusentals odlare skulle förlora sina försörjningsmöjligheter, fattades ett beslut om att undantag skulle ges för dessa produktgrupper. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet (massbalans). Det innebär att kvantiteten såld Fairtrade-certifierad råvara kontrolleras genom handelskedjan och garanterar att odlaren av det Fairtrade-certifierade teet, sockret, kakaon eller juicefrukten har fått motsvarande mängd råvara såld i enlighet med Fairtrades kriterier och att de har fått 100 procent  av de fördelar Fairtrade-certifieringen medför.

Målsättningen är dock att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet även för dessa produktgrupper.

Kan en produkt med många olika ingredienser vara Fairtrade-märkt?

För Fairtrade-märkta ”sammansatta produkter”, t ex glass eller chokladkakor, är regeln att allt som finns att tillgå som Fairtrade-certifierade ingredienser i en produkt också ska vara det, t.ex. socker och vanilj i vaniljglass.

Ytterligare en regel är att minst 20 procent av ingredienserna i en sammansatt produkt ska vara Fairtrade-certifierade för att man ska kunna märka produkten. Vätska som utgör minst 50 procent av produkten kan exkluderas från uträkningen.

I produkter beståendes av en­dast en råvara, t ex kaffe och vin, är alltid 100 procent av råvaran certifierad i enlighet med inter­nationella Fairtrade-kriterier.

Med start 2014 lanserades Fairtrades råvaruprogram (Fairtrade Sourcing Programs), som komplement till befintlig Fairtrade-märkning och med fokus på bomull, kakao och socker. Detta råvaruprogram sätter fokus på den Fairtrade-certifierade råvaran och på ökade försäljningsvolymer för producenten, utifrån befintliga kriterier och kontrollsystem, men utan att slutprodukten blir Fairtrade-märkt och därmed utan Fairtrade-märkningens krav på att allt som kan vara Fairtrade-certifierat i produkten ska vara det.

Ett företag kan alltså genom råvaruprogrammet välja att köpa upp endast en Fairtrade-certifierad råvara, för t ex en hel produktserie eller för en mer generell hållbarhetssatsning, varpå detta sedan kommuniceras genom ett programmärke för den specifika råvaran. Genom råvaruprogrammet får producenten fler potentiella köpare och fler försäljnings­kanaler för råvaran.

Varför finns det inte fler Fairtrade-märkta produkter?

Fairtrade International driver arbetet med att ta fram kriterier för nya Fairtrade-märkta produktgrupper. Att ta fram kriterier samt säkerställa att dessa verkligen gynnar producenten är ett mycket resurs- och tidskrävande arbete.

Från början fokuserade Fairtrade International på produktgrupper inom livsmedelssektorn, som kaffe och te. De senaste åren har dock intresset ökat för produkter som inte är livsmedel, så kallade ”non-food”-produkter.

Exempelvis blev kriterierna för fotbollar färdigställda 2002, kriterierna för bomull 2004, och under 2010 blev kriterier för guld färdigställda. Just nu fokuserar Fairtrade International och Fairtrade Sverige särskilt på att öka efterfrågan och försäljningen för befintliga produktgrupper.

Vad är det för skillnad mellan Fairtrade och bistånd?

Till skillnad från bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att, genom handel och entreprenörskap, ge människor möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation.

Fairtrade handlar om marknadskrafter, om utbud och efterfrågan, utifrån schyssta villkor.

Vad kostar en Fairtrade-licens?

Licenstagare är de företag som marknadsför och säljer Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden, t.ex. Löfbergs Lila, Arvid Nordquist, Kung Markatta och Sackeus.

Dessa företag uppfyller de internationella Fairtrade-kriterier som gäller för handelsaktörer och betalar för rätten att använda certifieringsmärket på sina produkter. Avgiften är rörlig och ligger på ca en procent av konsumentpriset.

Vad betalar producenten för att vara Fairtrade-certifierad?

Från och med 2004 tar Flocert ut en avgift av producentorganisationen som täcker den administrativa kostnaden för en ansökan av ett certifikat eller förnyelse av ett certifikat, samt kostnad för kontroller.

Kostnaden varierar beroende på hur många medlemmar som ingår i producentorganisationen samt antalet certifierade råvaror. I genomsnitt består en producentorganisation av drygt 1250 medlemmar, vilket ger en årlig kostnad på cirka 35 kr per odlare (eller familj). Ju fler medlemmar, desto lägre kostnad per odlare, och vice versa.

Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i relation till de vinster och fördelar, som kommer med tillgången till en internationell marknad för Fairtrade-produkter. Med certifieringen får producentorganisationen även del av Fairtrades stödtjänster, såsom utbildning och producentstödsprogram.

Fairtrade-certifieringen är frivillig och ser odlarna att det kostar mer än vad de tjänar så kan de lämna certifieringen.

Hur mycket mer betalt får en kaffeodlare som säljer sitt kaffe som Fairtrade-märkt?

Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Kaffepriset på världsmarknaden sätts på stora kaffebörser i London och New York, där priserna ständigt går upp och ner.

Den avgörande skillnaden mellan Fairtrade-certifierad och konventionell odling är att kriterierna för Fairtrade syftar till att odlaren ska få ett minimipris, en lägstanivå, som täcker produktionsomkostnaden.

Om kaffebörsen faller ökar skillnaden i den betalning en Fairtrade-certifierad odlare får jämfört med en konventionell odlare. Det blir då, relativt sett, ”extra lönsamt” att sälja sin råvara som Fairtrade-märkt. Men även då världsmarknadspriset stiger lönar det sig att vara certifierad, genom att Fairtrades minimipris alltid ligger ovan eller i linje med världsmarknadspriset. Utöver minimipriset ligger också premien och den ekologiska prisdifferentialen.

Hur finansieras Fairtrade Sverige? Tar Fairtrade ut någon vinst?

Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter. De intäkter som bolaget har används i arbetet med att utöka antalet licenstagare och utbudet av Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden.

Det inkluderar även kampanjarbete, trycksaker och annat informationsarbete. Utöver detta, går även delar av intäkterna till Fairtrade Internationals arbete med kriterieutveckling och stöd till odlare och anställda.

Föreningen för Fairtrade är en ideell förening som får sina intäkter från medlemsorganisationer och projektmedel från bland annat Konsumentverket, Sida och Postkodlotteriet. Dessa medel går till informationsspridning och att öka kunskapen om Fairtrade gentemot konsumenter. De pengar som inte används efter projektens utgång betalas tillbaka till respektive bidragsgivare.