Frågor & svar

På den här sidan hittar du svar på flera vanligt förekommande frågor om Fairtrade. Klicka på frågorna för att få fram svaren.

Vad är Fairtrade?

Fairtrade är en certifiering med kriterier för ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i länder med utbredd fattigdom. Du hittar Fairtrade-märket på allt från kaffe och choklad till vin och bomull. Märket betyder att den som odlat råvaran har uppfyllt de internationella Fairtrade-kriterierna.

Kriterierna innehåller krav som bland annat innebär att odlarna får ett garanterat minimipris och att de anställda får avtalsenliga löner. Därutöver garanteras de en extra premie som exempelvis kan användas för att effektivisera jordbruket eller bygga skolor. Det finns också krav på att barn inte ska tvingas arbeta utan ha möjlighet att gå i skolan samt förbud mot skadliga bekämpningsmedel.

Genom att köpa Fairtrade-märkta produkter bidrar du till en internationell handel som baseras på respekt för mänskliga rättigheter och omtanke om miljön. Tack vare dina inköp kan odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom stärka sin position på världsmarknaden och med egen kraft förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.

Varför ska jag välja att köpa Fairtrade?

Varje dag handlar vi stora mängder varor som producerats i länder med utbredd fattigdom, inte sällan under mycket svåra arbets- och levnadsvillkor. Att välja Fairtrade är ett enkelt sätt att göra skillnad. Genom att välja Fairtrade-märkta produkter kan du bidra till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för de människor som odlar och producerar råvarorna vi konsumerar dagligen. Du bidrar också till att fler barn får möjlighet att gå i skolan istället för att tvingas arbeta. Det ska inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter.

Sverige har ställt sig bakom FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner, precis som många andra länder. Du som konsument kan vara med och bidra till att dessa dokument inte bara är tomma löften.

Vilka krav ska vara uppfyllda för att en vara ska bli Fairtrade-märkt?

För att en vara ska kunna bli Fairtrade-märkt måste en rad krav vara uppfyllda. Kraven bygger på internationella Fairtrade-kriterier för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Kriterierna skiljer sig åt beroende på om de gäller odlare inom småskaligt jordbruk eller anställda på plantager.

För odlare med egen mark handlar kraven om att betalningen de för råvaran minst ska täcka produktionskostnaden, och samtidigt ge möjlighet till hållbara investeringar på kort och lång sikt. Vid försäljningen av råvaran får odlarna dessutom en Fairtrade-premie. Den används till investeringar i lokalsamhället och verksamheten, till exempel hälsovård eller omställning till ekologiskt jordbruk. Besluten för hur premien ska användas fattas gemensamt av odlarna, vilket är en viktig del i demokratiutvecklingen tillsammans med krav på bland annat ickediskriminering och jämställdhet.

För anställda på plantage handlar kriterierna istället om att ha rätt till anställningsavtal, övertidsersättning och föräldraledighet. De anställda ska också ha rätt att organisera sig fackligt och deras löner ska successivt höjas. Det är också de anställda som ska besluta om den premie som försäljningen genererar.

Miljökraven handlar bland annat om förbud mot skadliga bekämpningsmedel, skydd av utrotningshotade arter och hänsyn till biologisk mångfald.

Läs mer om Fairtrades kriterier på Fairtrade Internationals hemsida.

Hur motverkar Fairtrade fattigdom?

Genom Fairtrade får odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom tillgång till en större internationell marknad och möjlighet till ökad försäljning. De får bland annat:

  • Minimipris som skyddsnät
  • Höjda löner
  • Utbildning
  • Lön som gör att barnen kan gå i skolan.

I dag arbetar miljontals barn istället för att gå i skolan, eftersom deras föräldrar inte har en tillräcklig inkomst för att försörja familjen. Samtidigt är utbildning en av de viktigaste faktorerna för att minska fattigdom. Genom Fairtrade får föräldrarna ökade möjligheter till försörjning, bland annat genom successivt höjda lönenivåer och ett minimipris som minst täcker produktionskostnaden. Dessutom väljer odlarna ofta att använda Fairtrade-premien till att bygga skolor.

Fairtrade handlar om fattigdomsbekämpning genom handel, med visionen att alla människor ska kunna leva på sitt arbete. Därför är Fairtrade en pådrivande part i det internationella arbetet med att ta fram nivåer för levnadslön eller levnadsinkomst. Det är den inkomst eller lön som behövs för att man ska kunna försörja sig själv och sin familj med basbehov som mat, bostad, utbildning och sjukvård. När nivåerna för en levnadsinkomst fastställts blir det lättare att se hur mycket priset eller lönen behöver öka för att odlare ska kunna uppnå en tillfredställande levnadsstandard. Fairtrade verkar för att successivt sluta gapet mellan odlares faktiska inkomster och levnadsinkomster.

Genom att odlarna går samman i kooperativ får de stordriftsfördelar och en stärkt position på världsmarknaden. Dessutom blir den enskilda odlaren inte lika sårbar. Konsekvensen av en förstörd skörd blir inte lika stor i ett kooperativ där andra skördarna klarar sig – och odlarna delar vinsten emellan sig.

Hur stärker Fairtrade mänskliga rättigheter?

De internationella Fairtrade-kriterierna baseras på ILO-konventionerna om mänskliga rättigheter i arbetslivet. För att en produkt ska bli certifierad krävs alltså att människorna som odlar råvarorna får dessa rättigheter tillgodosedda.

Fairtrade arbetar också aktivt med att driva frågan om levandsinkomst, vilket är en mänsklig rättighet (artikel 23). I kriterierna finns också krav på att barn ska ges möjlighet att gå i skola, vilket är direkt kopplat till artikel 26, rätten till utbildning, i FN:s konvention om mänskliga rättigheter.

Kraven i Fairtrade-kriterierna är alltid minst lika högt ställda, eller högre ställda, än de krav som finns i internationellt kända konventioner. (https://www.fairtrade.net/issue/human-rights)

Hur arbetar Fairtrade med klimatanpassning?

Klimatkrisen slår hårdast mot människor i länder med utbredd fattigdom, trots att de bär minst ansvar för den. Genom Fairtrade får odlare stöd i att bedöma vilka klimatrisker de står inför och utbildning i hur de kan anpassa jordbruket, exempelvis genom att växla till mer klimatresistenta grödor, öka mångfalden i odlingen och använda vatten mer effektivt. Tack vare Fairtrades klimatskola har odlare i Vietnam, Indonesien, Indien och Laos fått tillgång till väderstationer som hjälper dem att klimatanpassa produktionen.
Fairtrades miljökrav bidrar till att främja jordbruk som kan stå emot klimatförändringarna. Allt fler odlare samlar in regnvatten, planterar skuggträd, växlar till biogas och förnyelsebara energikällor; investerar i integrerat växtskydd, organisk gödsel och skogsjordbruk.

På vilka varor kan jag hitta Fairtrade-märkningen?

Fairtrade-märkningen finns på varor som odlas i länder med utbredd fattigdom. Det är vanligt att se märket på bananer, kaffe och kakao. Men Fairtrade certifierar också rosor, te, bomull och vin.

Du kan även hitta märket på produkter som innehåller flera olika råvaror, där någon eller några av dem är Fairtrade-certifierade. Det kan till exempel vara glass som innehåll Fairtrade-certifierat socker eller kakao. Läs mer om olika produkter.

Är Fairtrade samma sak som ekologiskt?

Nej, men de hänger ofta ihop. Fairtrades huvudfokus är fattigdomsbekämpning och arbetsvillkor, det vill säga människan bakom produkten. Men att odla ekologiskt är ofta bättre även för den som odlar eftersom det innebär mindre användning av giftiga bekämpningsmedel. Ungefär 67 procent av alla Fairtrade-märkta produkter som säljs i Sverige är också ekologiskt märkta.

Många gånger används Fairtrade-premien för en omställning till ekologisk produktion, vilket ger odlaren ytterligare ett högre pris för råvaran, utöver minimipriset och premien.

Fairtrade har dessutom långtgående kriterier för miljöhänsyn. Det handlar till exempel om att skydda grund- och ytvatten, skydda utrotningshotade arter, ta hänsyn till biologisk mångfald och skapa buffertzoner för att skydda känsliga områden. Som grund för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns Flocerts Prohibited Materials List. Det betyder att även vid odling av Fairtrade-märkta produkter som inte är ekologiska har större miljöhänsyn tagits än vid konventionell odling.

Hur ställer sig Fairtrade till att produkterna transporteras långt och ibland med flyg?

Fairtrade fokuserar främst på jordbruksprodukter som inte kan produceras i svenskt klimat och därför måste fraktas långt. Det handlar till exempel om frukt, kaffe, choklad, te och vin – det vill säga produkter som vi dagligen väljer att konsumera.

En vanlig missuppfattning är att avståndet är avgörande för hur klimatsmart en vara är. Men en varas totala klimatavtryck avgörs av långt flera aspekter än transport. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar odlas i Europa i växthus som värms upp med fossila bränslen. För att förse oss konsumenter med varor året om kräver produktionen enorma mängder energi för både ljus och uppvärmning. Ur klimatsynpunkt kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor som produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket längre, exempelvis rosor.

Rättvis handel är också en förutsättning för att motverka klimatförändringarna. För att odlare i länder med utbredd fattigdom ska ha en chans att anpassa sig till det förändrade klimatet behöver deras inkomster öka och deras möjligheter att investera i ett mer hållbart jordbruk förbättras. Certifierade kooperativ och plantager får ett garanterat minimipris när de säljer sina grödor och en premie för att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt. Dessutom får odlarna stöd i att bedöma vilka klimatrisker de står inför och utbildning i hur de kan anpassa jordbruket, exempelvis genom att växla till mer klimatresistenta grödor, öka mångfalden i odlingen och använda vatten mer effektivt.

Fairtrade eller närproducerade produkter – måste jag välja?

Alla produkter som är certifierade av Fairtrade kommer från länder med utbredd fattigdom. För att vi ska kunna konsumera varor som kakao, kaffe och bananer krävs långa transporter, oavsett om de är Fairtrade-märkta eller inte. Just eftersom Fairtrade fokuserar på jordbruksprodukter som inte odlas i vårt klimat finns sällan någon konkurrenssituation mellan närproducerat och Fairtrade. Du behöver alltså inte välja, utan kan köpa både och.

Går det att spåra varan jag har köpt tillbaka till den som har producerat den?

När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt, kan du alltid vara säker på att en Fairtrade-certifierad odlare också har fått motsvarande mängd råvara såld.

De flesta produkter som Fairtrade har kriterier för går också att spåra – från butikshyllan ända tillbaka till odlingen. Det här är möjligt när det går att hålla råvaran åtskild från icke Fairtrade-certifierade råvaror i varje fas av produktionen och tillverkningen, från skörd till butik. Det gäller exempelvis för bananer, färsk frukt, kaffe, blommor, ris och vin.

Men när det gäller rörsocker, fruktjuice, kakao och te har odlarna ingen kontroll över själva bearbetningsprocessen. Att kräva att kakaon skulle gå att spåra från butik till plantage skulle innebära att tusentals odlare skulle gå miste om de fördelar som Fairtrade innebär. Mängden såld råvara kontrolleras alltid genom handelskedjan och garanterar att odlaren har fått motsvarande mängd råvara såld i enlighet med Fairtrades kriterier.

Målsättningen är att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet även för samtliga Fairtrade-märkta produkter.

• Läs mer om spårbarhet på Fairtrade Internationals hemsida.

Vad krävs för att en odlare ska kunna bli Fairtrade-certifierad?

En odlare som är intresserad av att Fairtrade-certifiera sina råvaror behöver gå med i ett kooperativ. Det beror på att Fairtrade inte certifierar enskilda odlare utan endast just kooperativ eller plantager. När det gäller plantager med anställd arbetskraft är det själva plantageägaren som ansöker om certifieringen – men rättigheterna och skyldigheterna gäller främst de anställda.

Det oberoende kontrollorganet Flocert ser till att kooperativen eller plantagerna som ansöker om certifieringen lever upp till kriterierna. När Flocert får in en ansökan görs ett besök på odlingen för att kontrollera att kriterierna efterlevs. Initialt ska en odlare leva upp till Faitrades så kallade kärnkriterier.

https://www.flocert.net/solutions/standard-assurance/fairtrade-certification/

Vad kostar det för odlaren att vara Fairtrade-certifierad?

Kostnaden för att bli Faretrade-certifierad varierar. Det oberoende kontrollorganet Flocert tar ut en avgift från producentorganisationen/kooperativet för att täcka den administrativa kostnaden för en ansökan av ett certifikat eller förnyelse av ett certifikat, samt kostnaden för kontroller.

Kostnaden varierar beroende på hur många medlemmar som ingår i producentorganisationen samt antalet certifierade råvaror. En producentorganisation som består av 1250 medlemmar ger till exempel en årlig kostnad på cirka 35 kr per odlare (eller familj). Ju fler medlemmar, desto lägre kostnad per odlare, och vice versa.

Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i relation till de vinster och fördelar som tillgången till en internationell marknad för Fairtrade-produkter innebär. Med certifieringen får producentorganisationen även del av Fairtrades stödtjänster, såsom utbildning och producentstödsprogram.

Hur fungerar organisationen Fairtrade?

Fairtrade är en internationell certifiering som ägs till 50 procent av de Fairtrade-certifierade råvaruproducenterna, det vill säga de odlare och anställda som certifieringen verkar för.

Den andra hälften ägs av ett 20-tal märkesorganisationer, eller så kallade nationella Fairtrade-organisationer, där Fairtrade Sverige är en. De nationella Fairtrade-organisationerna har till uppgift att licensiera märket och öka utbud och efterfrågan av Fairtrade-märkta varor i respektive land. De ska också bedriva informationsarbete om rättvis handel och etisk konsumtion.

Odlarna och de anställda är indelade i tre olika producentnätverk på tre olika kontinenter, CLAC i Latinamerika, NAPP i Asien och Stilla havsregionen samt Fairtrade Africa. Samtliga är representerade i paraplyorganisationen Fairtrade International, som har sitt huvudsäte i Bonn, Tyskland. Det är Fairtrade International som utvecklar kriterierna och beslutar om nya produktgrupper.

I Sverige är Fairtrade uppdelat i en förening och ett bolag. Bolaget ägs av Svenska Kyrkan och LO, men ägarna har aldrig plockat ut någon vinst och överskottet återinvesteras i verksamheten.