Juice

I Sverige dricker vi ungefär 23 liter juice per person och år. En stor del av frukten som används i juicetillverkningen odlas på plantager i länder med utbredd fattigdom. Arbetsvillkoren är ofta dåliga och lönerna så låga att de inte täcker de anställdas grundläggande levnadskostnader. 

Fairtrade-certifierade fruktodlingar finns framförallt i Brasilien, där en tredjedel av alla världens apelsiner odlas och mer än hälften av all apelsinjuice produceras. 

Juicebranschens utmaningar 

Frukt som används till juice odlas både av anställda på fruktplantager och av odlare i mindre familjejordbruk.  

Fruktodlarna har, precis som många andra råvaruodlare, påverkats negativt av fallande och ostadiga världsmarknadspriser. De har svårt att konkurrera med internationella storföretag och äger sällan maskiner för att kunna pressa frukten till juice. Därför måste de sälja frukten via mellanhänder som tar stor del av vinsten. Priset de får för sin skörd är ofta lägre än kostnaden för att odla frukten. 

De flesta som arbetar med fruktodling är säsongsanställda och har sämre arbetsförhållanden än de fastanställda. De saknar ofta hälsofrämjande insatser och socialförsäkringar. 

Fairtrade gör skillnad i juicebranschen

Det finns Fairtrade-kriterier för frukt som används i juiceproduktion både för anställda på fruktplantager och för odlare med egen mark: 

  • Minimipriset måste täcka kostnaden för hållbar bananproduktion. När världsmarknadspriset är högre än minimipriset ska producenterna istället få detta. Priset blir högre om frukten är ekologisk. 
  • På fruktplantager med anställd arbetskraft ställs krav på att de på sikt ska kunna få en levnadslön. Landets minimilön är den absolut lägsta lönenivån. Det finns många kriterier gällande arbetsvillkoren. Till exempel får företaget inte använda sig av barnarbete och ska uppmuntra kollektiva förhandlingar och facklig organisering.
  • En premie för råvaran ska betalas ut till en gemensam pott som odlarna/de anställda bestämmer över. Premien ska gynna verksamheten och/eller lokalsamhället.
  • Tydliga regler för hanteringen av kemikalier och hälsofrämjande åtgärder för de anställda måste finnas. 
  • Långsiktiga handelsrelationer ska uppmuntras.