Jämställdhet
Kvinnor står för hälften av världens matproduktion, men har sämre tillgång till mark, teknologi och utbildning. Dessutom tjänar de mindre och utsätts i större utsträckning för sexuella trakasserier och diskriminering. Fairtrade arbetar aktivt för att stärka kvinnors inflytande och självbestämmande – och motverka ojämlikheten mellan könen.
Under de senaste decennierna har en förbättring skett på många områden inom den breda kategorin jämställdhet. Fler flickor går i dag i skolan. Färre utsätts för könsstympning eller tvingas in i äktenskap. Fler kvinnor finns representerade i beslutsfattande positioner och på många håll reformeras lagar för att främja jämställdhet mellan könen.
Samtidigt kvarstår många utmaningar. Kvinnor tjänar fortfarande i regel betydligt mindre än män och har färre tillgångar. De är fortfarande systematiskt underrepresenterade inom beslutsfattande positioner och riskerar att utsättas för våld och sexuella trakasserier både i hemmet och på arbetsplatsen. Det förekommer också utbredda problem med kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, där mödravård, gynekologi och tillgång till utbildning och preventivmedel är stora bristvaror i många delar av världen.
Den absoluta merparten av allt så kallat inofficiellt arbete i världen utförs av kvinnor. Det handlar om hushållsnära arbete som ofta inte räknas som ett faktiskt jobb, även om det kan vara minst lika krävande. Arbetet, som både kan vara fysiskt och psykiskt ansträngande, ger oftast varken lön, pension eller någon som helst trygghet.

– Nu har vi frihet och egna pengar att använda för personliga behov eftersom vi kan sälja vårt eget kaffe, berättar deltagaren Caroline Rono.
Foto: Nyokabi Kahura
Situationen för transpersoner och personer som varken identifierar sig som män eller kvinnor är även den svår på många håll i världen. Det saknas dock tillräckligt med statistisk och uppgifter om transpersoner och ickebinära inom jordbruket i länder med utbredd fattigdom – därför kommer vi på denna sida att prata främst om kvinnors roll.
Ekonomisk ojämlikhet inom jordbruket
Kvinnor äger, kontrollerar och förvaltar mindre mark än män. Inom familjejordbruk är det ofta mannen som äger marken medan resten av familjen hjälper till att bruka den. Kvinnan kanske alltså drar lika stort del av lasset arbetsmässigt – om inte mer, eftersom de också är huvudansvariga för hushållssysslorna – men saknar säkerheten det innebär att vara markägare. I den mån kvinnor ändå äger mark tenderar själva markområdet vara mindre och mindre värdefullt än männens.
Kvinnor har dessutom sämre tillgång till faktorer som underlättar och förbättrar odlingen. Det innefattar alltifrån finansiering, arbetskraft, utbildning och gödningsmedel till en mer modern jordbruksteknik. Dessutom upplever många kvinnor att de saknar möjlighet att göra sin röst hörd på arbetsplatsen. Det gör att de ofta saknar reellt inflytande över sin egen arbets- och levnadssituation.

– Det finns många föreställningar om att kvinnor inte borde ha egna odlingar, eller att de inte borde få vara med på vissa möten. Det har gjort att kvinnor halkat efter på flera plan. Vi har fått utbildning i att möta de här fördomarna. Om vi bara ger kvinnor en chans så är de kapabla att klara mycket mer.
Foto: Mohamed Aly Diabate
Sammantaget innebär detta att det finns en enorm outnyttjad potential. En studie från FAO från 2011 visar till exempel att jämlikare villkor skulle öka kvinnliga odlares avkastning med 20–30 procent. Det kan handla om så mycket som 100 miljoner fler människor som skulle slippa gå hungriga. En ökad jämlikhet inom jordbruket spelar därför en viktig roll även för den globala livsmedelsförsörjningen.
Kvinnor inom jordbruket arbetar också i långt större utsträckning med mer informella jobb, som är lika viktiga men inte syns lika mycket utåt eller i dokumentation. Bristen på det sociala skydd som en formell anställning innebär gör att kvinnor kan vara extra sårbara i samband med sjunkande priser på världsmarknaden och för effekterna av klimatförändringarna.
Våld och trakasserier
Forskning visar att kvinnliga jordbruksanställda upplever höga nivåer av våld och trakasserier från arbetsledare och kollegor. Verbalt och fysiskt våld används ofta för att försöka öka produktiviteten för att möta deadlines. Ojämlika maktförhållanden som innebär att kvinnor oftare har tillfälliga eller säsongsbetonade anställningar kan öka risken för könsbaserat våld.

I Kenya har 90 procent av alla kvinnliga teplockare sett eller upplevt övergrepp på jobbet. Även i Malawi och Indien är sexuellt våld vanligt förekommande inom teindustrin.
Kvinnor i blomsterbranschen befinner sig också ofta i en väldigt utsatt situation. I Etiopien uppger närmare nio av tio kvinnor som arbetar med blommor att de har utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
Diskriminering
Även könsdiskriminering är vanligt förekommande, exempelvis i bananbranschen. Där utgör kvinnor cirka 15 procent av den globala arbetskraften inom den produktion som går på export. En anledning till att andelen kvinnor är så pass låg är att arbetsgivarna inte vill riskera att behöva betala föräldrapenning. I flera delar av Latinamerika måste kvinnor visa läkarintyg på att de inte är gravida innan de erbjuds jobb. Blir de gravida riskerar de att bli av med sin anställning.
Kvinnor på bananplantager får dessutom ofta ta de arbetsuppgifter som ger lägst lön och de diskrimineras genom otrygga och ojämlika arbetsförhållanden.

Vad gör Fairtrade?
Fairtrade arbetar med att minska klyftan mellan män och kvinnor, stärka kvinnors egenmakt och göra det möjligt för kvinnor att lyckas på egna villkor.
Fairtrade-kriterierna är utformade för att motverka ojämlikhet mellan könen, öka kvinnors deltagande och göra det möjligt för fler kvinnor och flickor att få tillgång till fördelarna med Fairtrade.
I kriterierna står bland annat följande:
- Förbud mot diskriminering på grund av kön eller civilstånd
- Nolltolerans mot beteende som är sexuellt hotfullt, kränkande eller exploaterande
- Inga graviditetstester vid rekrytering av arbetstagare samt rätt till minst åtta veckors betald mammaledighet. Gravida eller ammande kvinnor erbjuds andra arbetsuppgifter om deras vanliga uppgifter kan vara skadliga
- Program ska upprättas för att stödja missgynnade grupper och minoriteter, exempelvis kvinnor
- Separata, hygieniska toaletter med handfat ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Inklusive dusch om arbetsuppgifterna kräver användning av bekämpningsmedel
- Det ska finnas en metod för att anmäla sexuella trakasserier eller diskriminering på ett säkert sätt och anmälan ska i största möjliga mån tas emot av en kvinna
- Arbetsplatsen ska aktivt bidra till att stärka kvinnors egenmakt genom träning, kapacitetsbyggande, assistans och uppmuntran där det är nödvändigt
Men Fairtrade går också längre än kriterierna för att stärka kvinnors egenmakt och inflytande i arbetslivet. Bland annat anordnar Fairtrade ledarskapsskolor där målet är att öka kvinnors kunskap om såväl rättighetsfrågor som ekonomi och företagande. Efter avslutad utbildning går flera av kvinnorna vidare till ledarposter inom sina kooperativ och samhällen.
Flera kooperativ gör också jämställdhetsanalyser av sin verksamhet och genomför pilotprojekt i form av program, kommittéer och policyer som handlar om jämställdhet.

Fairtrade-premien gynnar kvinnor
Fairtrade-premien är den extra pott pengar som genereras vid försäljning av råvaran och som de Fairtrade-certifierade odlarna tillsammans väljer hur de vill investera. Ofta går premiepengarna till projekt som indirekt gynnar kvinnor. Det kan till exempel handla om vattenbrunnar så att kvinnor slipper gå långt för att hämta vatten eller mer miljövänliga spisar så att de slipper andas in giftig luft när de lagar mat.
Det finns även exempel på projekt som finansieras med hjälp av Fairtrade-premien och som gynnar kvinnor mer direkt. Till exempel använder nötkooperativet Del Campo i Nicaragua sin Fairtrade-premie till att stödja kvinnor som startar företag.