Miljöhänsyn och biologisk mångfald
Jordens arter dör ut i snabb takt och avskogningen i Amazonas når rekordhöjder. Globalt ökar användningen av farliga bekämpningsmedel, vilket hotar världens matproduktion. Fairtrade arbetar för att utveckla det hållbara jordbruket genom utbildning, kriterier och en bättre betalning till odlarna.
Den biologiska mångfalden minskar i snabbare takt än någonsin. En miljon växt- och djurarter riskerar utrotning, i många fall inom endast ett par årtionden. FN refererar till den snabba förlusten av biologisk mångfald som den ”sjätte massutrotningen” och vilda ryggradsdjur har redan minskat med så mycket som 60 procent sedan 1970, enligt WWF.
Människan är helt beroende av en blomstrande biologisk mångfald för att kunna dricka rent vatten, ställa mat på borden och ha tillgång till mediciner och energi. Förlusten av biologisk mångfald är alltså inte ett isolerat miljöproblem – utan även ett ekonomiskt, säkerhetsmässigt och socialt problem.
Hälften av regnskogen borta
Regnskogsskövlingen har nått nya rekordnivåer. Varje år förstörs ungefär 100 000 kvadratkilometer tropiska skogar – och de senaste hundra åren har hälften av all världens regnskog försvunnit. Förlusten av träd och annan vegetation bidrar bland annat till klimatförändringar, ökenspridning, jorderosion, mindre skördar och svåra problem för ursprungsfolk som lever i regnskogen. Dessutom förlorar tusentals vilda djur sina boplatser, eller dör.
Vatten en bristvara
Människor är beroende av vatten för att överleva. Dels för att dricka själva och för att djuren ska kunna dricka, men också för att bevattna de odlingar som ger oss mat. Men för drygt en miljard människor på jorden är sötvatten en bristvara. Viktiga vattendrag torkar ut på grund av klimatförändringarna, eller blir förorenade av oss människor. Enligt WWF har över hälften av världens våtmarker redan försvunnit.
Dessa miljöproblem är tätt sammanlänkade med klimatförändringarna. Men ibland kan åtgärderna på de olika problemen skilja sig åt. Därför handlar denna sida inte om klimatet – det kan du i stället läsa mer om här.
Jordbruket påverkar miljön
Dagens sätt att bedriva jordbruk är en starkt bidragande orsak till de växande miljöproblemen. Så kallade monokulturella odlingsmetoder – det vill säga stora odlingar med bara en sorts gröda där all annan växtlighet tas bort – är ett onaturligt odlingssätt. Det riskerar att slå ut lokala ekosystem och leda till att djur och växter dör. Detsamma gäller avskogning i syfte att öka odlingsytor. Många odlingar saknar också smarta och effektiva bevattningssystem, vilket leder till onödigt slöseri med sötvatten.
Även användningen av skadliga bekämpningsmedel är alltför utbredd inom världens jordbruk. Det finns starka ekonomiska krafter bakom försäljningen av bekämpningsmedel, och användandet blir ofta en ond spiral. Vid en första besprutning kan odlaren uppleva att skadedjur dör och skörden blir bättre, men sedan krävs mer och mer bekämpningsmedel för att få till samma effekt. Och då dör även de mikroorganismer som behövs för att hålla jordbruket levande. Till slut riskerar jorden att bli helt obrukbar.
Många av dessa bekämpningsmedel är dessutom väldigt giftiga för människorna som använder dem. Människorättsjuristen Parul Sharma beskriver hur kvinnor inom bomullsodling inte vill hålla i sina egna barn när de kommer hem från jobbet, eftersom de vet att gifterna de har på sig är skadliga för barnen.
Hållbara jordbruksmetoder finns
Gifter på jobbet, obrukbar jord, minskade skördar och vattenbrist drabbar miljontals småskaliga odlare i länder med utbredd fattigdom. De är beroende av grödorna för sin inkomst, och vi är beroende av dem för mat och kläder. Problemet är alltså cirkulärt: Jordbruket drabbas hårt av miljöproblemen, och är samtidigt en orsak till desamma.
Men det finns andra sätt att odla, i mer harmoni med naturen. Det handlar bland annat om att:
- plantera flera olika sorters grödor och även andra naturligt förekommande växter
- plantera nya träd eller åtminstone låta befintliga träd stå kvar
- ställa om till ekologisk odling och mer hållbara bevattningsmetoder
- sluta använda giftiga bekämpningsmedel.
Att ställa om till ekologisk odling eller droppbevattning kan innebära en dyr startkostnad. Därför måste alla aktörer i globala leverantörskedjor ta sitt ansvar för att stödja odlare och anställda i omställningen till ett hållbart jordbruk – och i att bemöta de miljöproblem de redan utsätts för i sin vardag.
Vad gör Fairtrade?
Fairtrade verkar för att skapa ett hållbart jordbruk både för de människor som arbetar med odlingen och för miljön.
Fairtrades miljökriterier
I Fairtrades kriterier ingår konkreta åtgärder mot miljöförstörelse, exempelvis:
- Förbud mot skadliga bekämpningsmedel
- Förbud mot att bidra till avskogning
- Förbud mot genmodifiering av grödor (så kallad GMO)
- Krav på buffertzoner
- Krav på att skydda och främja biologisk mångfald
- Krav på att göra sig av med farligt avfall på korrekt sätt
- Krav för en ansvarsfull vattenanvändning
För att få vara Fairtrade-certifierade måste odlarna uppnå alla dessa kriterier inom ett angivet antal år. Vissa behöver vara uppfyllda redan när jordbruket blir certifierat, medan andra behöver uppfyllas inom 3–6 år. Detta för att odlarna ska få tid på sig att ställa om, och förhoppningsvis få bättre ekonomiska förutsättningar sedan de blivit Fairtrade-certifierade.
Kriterierna har visat sig ha en positiv inverkan på ett mer hållbart jordbruk överlag. I Västafrika och Indien är till exempel alla Fairtrade-certifierade bomullsodlingar antingen regnbevattnade eller droppbevattnade – även fast det inte står uttryckligen i kriterierna.
”I dag är cirka tio procent av alla bananer som säljs ekologiska. Det skulle kunna vara mer. Men det kräver att producenterna får en betalning som täcker kostnaden för en mer hållbar produktion. Med dagens ökande prispress saknas det resurser för en sådan omställning.”
Marike de Peña, vd på kooperativet Banelino, Dominikanska republiken.
Minimipris ger tryggare inkomster
Att ställa om sitt sätt att odla kan som sagt kännas dyrt och osäkert. Därför behöver världens odlare få ökade inkomster – vilket är själva kärnan i Fairtrades verksamhet.
För många råvaror har Fairtrade ett minimipris som fungerar som ett skyddsnät mot fallande världsmarknadspriser. En bättre och tryggare betalning ökar odlares inkomster och gör det möjligt att planera familjeekonomin framåt. Fairtrades arbete med att synliggöra och skapa efterfrågan av schyssta varor är också en viktig del, för utan efterfrågan från konsumenterna kommer odlare inte våga ställa om.
Fairtrade-premien kan främja omställningen till hållbart jordbruk
När odlare säljer Fairtrade-certifierade råvaror får de också en premie som kan användas till olika typer av utveckling. Många odlare väljer att investera Fairtrade-premien i så kallad diversifiering av grödor. De odlar alltså flera olika typer av grödor för att inte vara beroende av en enda sort. Större mångfald bland grödor och odlingsmetoder stärker jordarna, ökar motståndskraften mot angrepp och minskar behovet av stora kemiska insatser.
Extra betalning för ekologiska råvaror
Utöver det vanliga minimipriset garanteras odlaren även en så kallad ”ekologisk prisdifferential”. Det betyder att det totala priset blir högre om råvaran också är ekologiskt odlad. Fairtrade är inte en ekologisk märkning, men genom det extra prispåslaget stimulerar Fairtrade till att fler odlare går över till ekologisk odling.
Minimipriset för ett ”pound” (cirka 0,45 kilo) Fairtrade-certifierat kaffe är exempelvis 1,4 amerikanska dollar. Men om kaffet också är ekologisk får odlaren ytterligare 0,3 dollar, det vill säga 21 procent mer än vad de för tillfället får för icke-ekologiskt kaffe. (Observera att procentandelen dock kan ändras, eftersom priset odlaren får för sitt kaffe beror på faktorer som världsmarknadspris, kvalitet och ursprung utöver bara Fairtrades minimipris.)