Fairtrade i forskning

Forskning visar att Fairtrade leder till ökade inkomster, stabilare familjeekonomi och bättre arbetsvillkor på plantager. Fler barn går i skolan och fullbordar i större utsträckning sin utbildning. Dessutom leder Fairtrade till starkare odlarkooperativ där medlemmarna har mer att säga till om. Detta enligt en överblick av ett antal färska studier.

Samtidigt ger resultaten en fingervisning om hur komplext fattigdomsbekämpning är. En del Fairtrade-odlare upplever fortfarande inte att de har en tryggad tillgång till mat – vilket verkar indikera att de hellre låter barnen gå i skolan än att säkra upp matförsörjningen. Dessutom blir det tydligt att lokala förutsättningar ofta försvårar för omfördelningen av resurser inom globala leverantörskedjor, såväl som mellan män och kvinnor. Läs mer om respektive studie nedan:

  • Ökade inkomster, bättre arbetsvillkor och mer demokratiska beslutsprocesser
    En översikt av resultaten i 151 akademiska artiklar (2015–2020) finner att Fairtrade har tydligt positiva effekter när det gäller inkomster, ekonomisk motståndskraft och interndemokrati inom odlarkooperativ. Därtill har Fairtrade en märkbart positiv inverkan på människors arbetsvillkor. Studien finner också en viss effekt vad gäller bland annat miljöskydd, motståndskraft mot klimatförändringarna och jämställdhet – men konstaterar att mer forskning behövs inom dessa områden.
    (DBG Consulting, 2022. Studie beställd av Fairtrade)
  • Ökade inkomster för kooperativmedlemmar, minskad ojämlikhet och längre drift av kaffekvarnar
    En undersökning av kaffekooperativ i Costa Rica visar på betydligt bättre inkomster för de odlare som är medlemmar i ett Fairtrade-certifierat kooperativ. Särskilt tydligt blir det när kaffepriserna på världsmarknaden sjunker: Fairtrade-odlare drabbas då inte lika hårt eftersom de är garanterade minimipriser. Vidare bidrar Fairtrade till minskad ojämlikhet inom kaffesektorn, eftersom en del av odlarnas inkomstökning är ett resultat av färre aktörer i handelskedjan. Det vill säga, den andel som annars hade gått till mellanhänder såsom externa kvarnägare, går nu direkt till kooperativen. Studien visar också att kaffekvarnar som används vid Fairtrade-certifierade kooperativ löper mindre risk att tas ur bruk i förtid.
    (Harvard University, 2022. Data insamlad 1999–2014)
  • Stärkt egenmakt och ökat välbefinnande
    En studie på rosplantager i Ecuador visar att anställda vid Fairtrade-certifierade plantager upplever att de har större möjlighet att göra sin röst hörd och påverka sin arbetsplats. Dessutom får de mer kompetensutveckling och utbildning än på icke-certifierade plantager. Vidare upplever de anställda att de investeringar som möjliggörs genom Fairtrade-premien förbättrar deras allmänna välbefinnande. De investerar bland annat i sjukvård, lånefonder och stipendier.
    (Colorado State University, 2022)
  • Ökad motståndskraft i kristider
    Enligt en studie av kakaoodling i Ghana och kaffe- respektive bananodling i Peru, leder Fairtrade till starkare ekonomiska skyddsnät för odlarna och deras familjer, till exempel genom upprättandet av gemensamma sparfonder. Studien fastslår även att Fairtrade-certifierade kooperativ ofta är bättre än andra på förvaltning och styrning. Dessa faktorer gör att Fairtrade-odlarnas motståndskraft är större i tider av kris, vilket blivit särskilt påtagligt under pandemin och i spåren av klimatförändringarna. Dessutom leder Fairtrade till ökat socialt välbefinnande. Det tar sig exempelvis uttryck i att kvinnor deltar i beslutsfattande i större utsträckning.
    (Mainlevel Consulting, 2022. Studie beställd av Fairtrade.)

  • Ökade inkomster, investeringar i utbildning och bättre levnadsvillkor
    En studie av kakaoodling i Elfenbenskusten konstaterar att Fairtrade leder till bättre priser för kakaon och därmed ökade inkomster för odlarna. Det i sin tur påverkar levnadsvillkoren för hela familjer, som spenderar pengarna på bland annat utbildning, bättre boenden, transporter och kläder. Till exempel visar studien att Fairtrade-odlare investerar cirka 33 procent mer i sina barns skolgång än vad deras icke-certifierade motparter gör.
    (Göttingen University, 2021)
  • Fler barn i skolan
    Enligt en undersökning av kaffekooperativ i Etiopien och Uganda går barn till Fairtrade-certifierade odlare längre i skolan. Närmare bestämt börjar fler barn i högstadiet och gymnasiet (åldersgrupperna 15–18 i Etiopien och 13–18 i Uganda). Dessutom är barnens skolgång mer effektiv, det vill säga de fullbordar i större utsträckning sin utbildning utan att behöva gå om eller avsluta i förtid. En anledning antas vara att Fairtrade aktivt uppmuntrar till skolgång, bland annat genom Fairtrade-kriterierna.
    (KU Leuven/Jimma University, 2020)
  • Stärkt egenmakt och ökad kompetens
    En jämförelse mellan bananplantager i Dominikanska republiken finner att anställda vid Fairtrade-certifierade plantager åtnjuter fördelar i form av större inflytande och representation på arbetsplatsen. De känner i högre grad att de kan kommunicera med ledningen och får mer kompetensutveckling och utbildning. Dessutom har en större andel Fairtrade-odlare möjlighet att lägga undan sparpengar, och fler känner sig trygga i sina anställningar.
    (Wageningen University, 2019)

Hur svarar Fairtrade på de utmaningar som också framkommer i forskningen?

Nyligen uppdaterades Fairtrades kriterier för småskaliga odlare. I kriterierna anges att anställda vid kooperativ ska ha löner som minst är i nivå med landets minimilön eller den regionala medellönen, och att lönerna ska öka successivt. Detta som en direkt respons på det som framkommit i bland annat studien från Harvard (som är baserad på data 1999–2014) gällande att effekterna för de allra fattigaste inom vissa sektorer är begränsade. Det handlar om medarbetare som kanske är säsongsanställda vid ett kooperativ och därför har en mer osäker inkomst. Fairtrade verkar för att den gruppen nu i större utsträckning ska omfattas och gynnas av kriterierna.

Flera studier har under åren visat att odlarna säljer för liten andel av sin skörd som Fairtrade. Därför introducerades Fairtrades ingrediensmärkning – i syfte att öka volymerna av Fairtrade-certifierade råvaror. Fairtrade fortsätter också öka sin marknadsandel inom många produkter, däribland kaffe. Men efterfrågan behöver bli ännu större.

I studien från Wageningen University framgår att Fairtrade-certifieringen inte leder till väsentlig skillnad i löner för anställda vid bananplantager – men mycket har hänt sedan datan samlades in. 2021 införde Fairtrade en baslön för anställda inom banansektorn, och strax därefter höjdes minimipriset på bananer. Om studien skulle upprepas idag, skulle den troligen finna att även löneskillnaderna är påtagliga.

Fairtrade existerar inte i ett vakuum utan arbetar på flera olika sätt för att uppnå en mer rättvis världshandel. Förutom de egna kriterierna och prismekanismerna samarbetar Fairtrade till exempel också med regeringar och andra civilsamhällesorganisationer om allt ifrån lagstiftning om mänskliga rättigheter i leverantörskedjor, till levnadsinkomster. Till exempel lanserade regeringen i Belize nyligen en färdplan för att få bort barnarbete på sockerodlingar i landet – ett arbete som Fairtrade har varit delaktigt i att utforma och driva igenom.

Har vi missat något?

Har du frågor eller saknar något? Det kan ibland vara så att vi missar när rapporter kommer ut som vi inte själva har varit med och beställt. Då vill vi förstås gärna ha kännedom om dem. Mejla oss gärna, om det eller något annat, på info@fairtrade.se.