Pia Essunger, Fairtrades kontaktperson i Härryda Fairtrade City styrgrupp, med diplomet för Årets Fairtrade City 2015

tillsammans-for-fairtrade / 28 maj 2016

Pia Essunger – kontaktperson för Härryda, Årets Fairtrade City 2015

Pia Essunger är Fairtrades kontaktperson i Härryda kommun. Hon har varit samordnare för Härryda Fairtrade City sedan starten 2010. Hon är anställd i Härryda kommun som är en grannkommun till Göteborg och har drygt 36 000 invånare. Pia arbetar största delen av sin tjänst som utvecklingssamordnare i folkhälsa och femton procent som samordnare för Fairtrade City.

Härryda_årets_Fairtrade-City-2015

Pia Essunger, Fairtrades kontaktperson i Härryda Fairtrade City styrgrupp, med diplomet för Årets Fairtrade City 2015

Härryda kommun utsågs 15 maj till Årets Fairtrade City 2015 med följande motivering:

”Fairtrade City Härryda är ett föredöme i fråga om konsumtion av rättvist handlade produkter och det strategiska arbetet med detta. Härrydas målsättning i kommunen att ta vidare steg för rättvis handel och etisk konsumtion, i samverkan med näringslivet och civila samhället, möjliggör för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom att utvecklas, inte minst inför kommande klimatutmaningar. något som ligger i linje med de nya globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 och bidrar till visionen om en hållbar värld fri från fattigdom”

Sedan diplomeringen 2010 har det skett en stor utveckling både internt inom kommunen och externt bland caféer, butiker, företag och bland kommuninvånarna. Den interna utvecklingen gäller framförallt den etiska konsumtionen. På fem år har exempelvis kommunens konsumtion av Fairtrade-märkt kaffe ökat från ett till drygt 8 ton. Idag köper majoriteten (86 procent) av verksamheterna i Härryda kommun enbart etiskt märkt kaffe.

Pia, vad är framgången för ert lyckade arbete?

En viktig grund för arbetet är hur det är organiserat, som i vårt fall direkt under kommunledningen, för att underlätta och möjliggöra beslutsvägar. Det är också viktigt att jag som samordnare har mandat att bedriva frågorna. En av framgångsfaktorerna är att vi har ägnat mycket tid åt att fundera på vilka nyckelfunktioner (inte personer) och verksamheter som är viktiga för att utveckla vårt arbete. Vi har kontinuerligt sett över vår styrgrupp vars konstellation under åren förändrats. Från att ha varit majoritet offentlig sektor till att övervägande representera externa aktörer i styrgruppen har informationsarbetet fått en större spridning.

Styrgruppen representeras idag av kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande, fyra medarbetare från kommunen (kommundirektör, konsumentrådgivare, måltidsansvarig och samordnare för Fairtrade City), LO- ungdomsförbund, ABF studieförbund, Råda församling, Landvetter och Härryda församling, Landvetter företagarcentrumförening, Mölnlycke företagarcentrumförening, Swedavia, Coop Mölnlycke, Nordiska kafferosteriet, Råda Säteri och frivilligsektorn (Fairtrade-ambassadör).

En annan viktig grund för arbetet är vår samordningsgrupp som består av kommundirektör, näringslivschef, kommunikationschef, miljösamordnare samt samordnare för Fairtrade City. Samordningsgruppen fungerar som en intern arbetsgrupp och utför delar i Fairtrade cityarbetet utifrån befintliga uppdrag. Exempelvis bedriver näringslivschefen informationsarbete vid samtliga företagsbesök.

Kommunikationsenheten ansvarar för kontinuerlig information via webb och sociala medier. Miljösamordnare sprider information via miljöombuden som i sin tur sprider vidare till respektive enheter. Kommundirektör förankrar frågor på ledningsnivå. Sist men inte minst så har vi haft en budget avsatt för informationsarbetet vilket har möjliggjort produktion av lokalt anpassat informationsmaterial samt informationsspridning i media.

Vilket är ditt tips till nya Fairtrade City-kommuner eller kommuner som funderar på att bli Fairtrade City?

Ta hjälp av andra kommuner i ungefär samma storlek som din egen kommun, som redan blivit diplomerade. Gå med i ett regionalt nätverk om sådant finns där man får möjlighet till erfarenhetsutbyte och samverkan. Se till att få ett ledningsbeslut på att det är fler personers ansvar i kommunen inom ramen för befintliga tjänster att arbeta med Fairtrade City. Samordnaren kan inte göra allt på sina få procent. Det är också en fördel om Fairtrade Cityarbetet kan inrymmas inom befintliga politiska inriktningsmål. Förankra arbetet väl, ha tålamod!

Kriterier för Årets Fairtrade City

Bedömningen av Årets Fairtrade City utgår från två huvudsakliga områden; strategiskt arbete och kampanjarbete utifrån parametrar som:

  • Hur ser andelen Fairtrade-märkt ut i offentlig sektors inköp?
  • Har betydelsefulla målsättningar satts?
  • Har handlingsplan tagits fram för att nå målen?
  • Har man arbetat för ett betydelsefullt informationsarbete?
  • Har man arbetat utåtriktat mot arbetsplatser, företag och föreningar?

Läs mer: