Fairtrades Generalsekreterare Hewan Temesghen på seminariet ModUpp 2018 i Almedalen

blogg / 11 Jul 2018

Social hållbarhet och demokrati behöver få större spelrum

Almedalsveckan har länge fungerat som Sveriges mötesplats för samtal om demokrati och politik. Hållbarhet var glädjande nog årets mest återkommande tema, men under mina dagar i Visby blev det tydligt för mig: Den sociala aspekten förbises allt för ofta.

Vi är hemma igen efter en vecka i Almedalen i Visby. Kvar finns mängder av reflektioner och tankar kring de många möten jag haft med olika människor för att diskutera hållbarhet. Jag och mina kollegor från Fairtrade har träffat företag, organisationer i civilsamhället och andra Almedalsbesökare för att prata om bland annat mål 12 i Agenda 2030. Mål 12 handlar om hållbar konsumtion och produktion och har definierats som ett av Sveriges viktigaste mål. Det är det mål där vi, medborgare, kan vara med och göra allra störst skillnad. Vi har deltagit på otaliga seminarier och mingel, med ambitionen att lyfta just social och hållbar konsumtion tillsammans med ekonomisk och miljömässig utveckling.

Seminarium om modern upphandling

Under veckan var vi även med och arrangerade ett seminarium tillsammans med andra märkningsorganisationer, inom ramen för kampanjen ModUpp 2020. Syftet med kampanjen är att uppmana offentlig sektor att ställa om till en modern upphandling till år 2020. Seminariet handlade om den nya lagen som möjliggör för myndigheter att ställa krav på hållbarhet vid upphandling. Det innebär att offentlig sektor kan vara ett kraftfullt verktyg för en hållbarare konsumtion i enlighet med agenda 2030. Detta arbete är mycket viktigt för att öka medvetenheten och handlingskraften hos städer och lokala myndigheter, om hur deras konsumtion påverkar miljön och människors försörjningsmöjligheter i andra länder.

Seminariet ModUpp i Almedalen 2018 men panedeltagare som pratar om hållbar konsumtion
Seminariet ModUpp i Almedalen 2018

Mer ljus på social hållbarhet

Även om hållbarhet var ett hett tema under veckans seminarier blev det tydligt för mig att det i dagens debatt saknas utrymme för social hållbarhet. Ofta handlar diskussionerna om livsmedel om miljö, klimat och närodlat. Det är viktiga aspekter, men jag saknar kopplingen mellan det globala och det lokala – och mellan miljön och människan – i förhållande till världshandeln. Hållbarhet får inte behandlas i stuprör och bara beröra enskilda utvecklingsområden utan fler komponenter behöver tas i beaktande. Däribland sociala frågor, om arbets- och levnadsvillkor för de människor som producerat varorna vi dagligen konsumerar.

Värna demokratin – lokalt och globalt

I år ställdes även frågan om demokrati på sin spets under Almedalen. Vi påmindes återigen om vikten av att alltid värna de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna. Inte bara i andra länder långt borta, utan också på hemmaplan. Att kunna uttrycka sig fritt och delta i beslut är inget som kan tas för givet. Varje tillfälle att arbeta och manifestera för en stärkt demokrati är därför viktigt, både på lokal och global nivå. Fairtrades verksamhet handlar framförallt om fattigdomsbekämpning, men där ingår också främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter. När odlare och anställda i en Fairtrade-certifierad producentorganisation får ökat inflytande och medbestämmande i sitt arbete och sin vardag, når de också nya möjligheter.

Gemensamt ansvar

Fairtrade, social och ekonomisk hållbarhet, är viktigare än någonsin. Fairtrade fyller en viktig funktion för att skapa en handel som inkluderar och gynnar de människor som befinner sig i första ledet av handelskedjan. Vi har ett gemensamt ansvar att främja demokrati och få till stånd en rättvis global handel. Det är ett arbete som kräver att vi tillsammans med övriga civilsamhället, företagen och den offentliga konsumenten axlar ansvaret och visar – att det är möjligt.