Meny
Fairtrade International / FLO-CERT Chetna Organic / Fairtrade Cotton

Sökes: EU-parlamentariker som värnar mänskliga rättigheter och miljö

Frågan om en EU-lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö ska upp på EU-parlamentets bord den 8 mars. Förutsättningarna är stora för att en sådan lag kan stärka respekten för mänskliga rättigheter och miljöhänsyn i de globala värdekedjorna. Därför bör de svenska EU-parlamentarikerna vara pådrivande för en skarp lagstiftning, menar Amnesty International i Sverige och Fairtrade Sverige i dagens debattartikel i Uppsala Nya Tidning.

Här finns artikeln på UNT.

Mänsklighetens stora acceleration, de senaste 70 årens snabba industrialisering, kan mätas i pengar. Varor och tjänster för över 200 000 miljarder kronor exporterades i världen år 2018. Den kan mätas i höjd levnadsstandard för miljarder människor och minskad barnadödlighet. Den kan mätas i form av skogsskövling, utsläpp av växthusgaser och en ökad risk för skenande klimatförändringar, men också i de människor som har fått liten, eller ingen, nytta av den stora accelerationen.

Enligt ILO befinner sig 25 miljoner människor i modernt slaveri i de globala värdekedjorna av bland annat mobiler, kläder och livsmedel. I Västafrika tjänar många kakaoodlare bara en dryg tredjedel av den inkomst som de behöver för att kunna uppnå rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. Anställda i början av de globala leverantörskedjorna inom jordbruket och textilindustrin tjänar i genomsnitt 65 procent av en levnadslön. Alltså den lön som kan tillgodose grundläggande rättigheter som näringsriktig mat, sjukvård, utbildning och en bostad. På flera håll i världen riskerar anställda att bli av med jobbet när de organiserar sig för bättre villkor på arbetsplatsen.

De ohållbara låga lönerna i de globala leverantörskedjorna är en central orsak till att det fortfarande, enligt ILO, finns 152 miljoner barn som arbetar på ett sätt som är skadligt för dem eller påverkar deras skolgång negativt. De arbetande barnen finns bland annat i gruv-, mode- och livsmedelsindustrin. Coronapandemin har ytterligare förvärrat situationen i länder med utbredd fattigdom, vilket bland annat har lett till ökat barnarbete.

Efter den stora accelerationen behövs nu en hållbarhetsacceleration där alla beslut av politiker och företag tas med hänsyn till hur de påverkar mänskliga rättigheter och miljö. Ett viktigt verktyg för detta är FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som i år fyller tio år. Efterlevnaden av principerna har dock varit otillräckliga och ineffektiva. Till exempel utför bara drygt var tredje företag någon form av aktsamhetsanalys om mänskliga rättigheter och miljö, visar en studie som gjorts på uppdrag av EU-kommissionen. Frivillighetens tid måste vara förbi.

Att det behövs bindande krav genom en aktsamhetslag håller allt fler aktörer med om. EU-kommissionen har börjat en lagstiftningsprocess som ministerrådet har uttalat sig positivt om. Ett stort antal företag i Europa, inklusive svenska företag som skrev under uppropet Visa handlingskraft, stöder en europeisk lag. Det gör även många internationella investerare. Ett skäl till det breda stödet är att ansvarstagande företag i dag tvingas konkurrera med bolag som ser genom fingrarna med miljöförstörelse, barnarbete, slavliknande villkor och löner som det inte går att leva på.

Ett viktigt steg för att få en europeisk lagstiftning på plats tas den 8 mars. Då röstar EU-parlamentet om rekommendationer till EU-kommissionen gällande en lag som ska göra det obligatoriskt för företag att genomföra riskanalyser och riskhantering avseende mänskliga rättigheter och miljö.
Med en lag i ryggen blir det lättare att ställa krav i globala värdekedjor och tydligare vad företag ska leva upp till. Det är viktigt att ansvaret inte enbart skjuts vidare till aktörer i början av de globala leverantörskedjorna. Europeiska företag måste säkerställa en inköpspraxis som möjliggör för underleverantörer att respektera mänskliga rättigheter och ta miljöhänsyn.

För att lyckas skapa en enhetlig och harmoniserad lagstiftning inom EU behövs ett ambitiöst initiativ som svarar upp mot FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Lagen bör bland annat innehålla krav på att:

  1. alla företag som agerar på den europeiska marknaden ska respektera mänskliga rättigheter och miljö i sin egen verksamhet, sina affärsrelationer och i hela värdekedjan, inom och utom EU;
  2. företag ska genomföra riskanalyser och riskhantering i enlighet med FN:s principer, inklusive en meningsfull konsultation med rättighetsbärare och med särskilt fokus på sårbara grupper;
  3. EU:s medlemsstater möjliggör ansvarsutkrävande och sanktioner för företag som bryter mot lagen, inklusive civilrättsliga och straffrättsliga sanktioner, samt administrativa sanktioner som utestängning från offentlig upphandling;
  4. människor som har drabbats negativt av ett företags verksamhet ska kunna få tillgång till prövning i domstol och gottgörelse för den skada de lidit.

En betydande majoritet av Sveriges befolkning stödjer en lag som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter. Bara en av tio är emot, visar en Kantar Sifo-undersökning. Ska vi lyckas med FN:s globala mål för hållbar utveckling måste politiken säkerställa att företags verksamhet inte leder till negativ påverkan på mänskliga rättigheter eller miljö. Vi uppmanar nu de svenska EU-parlamentarikerna att engagera sig i frågan och rösta fram tydliga rekommendationer som skapar förutsättningar för ett ambitiöst och starkt lagförslag.

Med en europeisk aktsamhetslagstiftning som gäller för alla företag som vill agera på EU:s marknad, kombinerat med att motsvarande krav blir utgångspunkt i de internationella handelsavtal som EU förhandlar med omvärlden, kan en lagstiftning få bred spridning. EU har genom sin storlek goda förutsättningar att bidra till att företagande med respekt för mänskliga rättigheter och miljö blir normen i världshandeln.

Hewan Temesghen, generalsekreterare, Fairtrade Sverige
Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare, Amnesty International Sverige
Ulrika Sandberg, sakkunnig i ämnet företag och mänskliga rättigheter, Amnesty International Sverige

Dela