Indisk kvinna samlar ihop kodynga som ska användas till biogas.

nyheter / 25 sep 2018

Telenor klimatkompenserar med Fairtrade-certifierade utsläppskrediter

Telenor blir största företaget i Sverige att klimatkompensera med Fairtrade-certifierade utsläppskrediter. Det bidrar till att människor i länder med utbredd fattigdom själva kan motverka klimatförändringarna.

Telenor satsar på klimatkompensation och blir det första stora företaget i Sverige att kompensera för sina utsläpp enligt Fairtrades klimatkriterier, något som endast Svenska kyrkan och en handfull andra aktörer gjort tidigare. Utöver att minska utsläppen av koldioxid, bidrar satsningen till att familjer i Indien får tillgång till förnybar energi och modernare hushållsteknik.

Genom att köpa Fairtrade-certifierade utsläppskrediter åtar sig Telenor att göra upp en plan för att minska sina egna utsläpp. De kompenserar sedan för den koldioxid som de behöver fortsätta släppa ut för att kunna bedriva sin verksamhet. Det sker i samarbete med ZeroMission, en organisation som vänder sig just till företag som vill klimatkompensera. ZeroMission hjälper Telenor att se till att de uppfyller de krav som Fairtrades klimatkriterier ställer, och ser till att kompensationen genomförs.

Fairtrade-certifieringen på krediterna betyder att projektdeltagarna följer både miljömässiga och sociala kriterier. Det innefattar att minska sina utsläpp och använda sig av rätt utrustning, men också frihet från diskriminering och barnarbete samt frihet att organisera sig fackligt. Avtalen med familjerna är långsiktiga och betalningen stabil. Dessutom får de vid försäljning av krediter en premie, som kan investeras i andra klimatåtgärder eller utvecklingsprojekt.

Varför behövs klimatkompensation?

Det är i länder med hög konsumtion som störst andel utsläpp av koldioxid sker. Samtidigt är konsekvenserna av klimatförändringarna värst för människor i länder med utbredd fattigdom. Genom att köpa Fairtrade-certifierade utsläppskrediter minskar Telenor sitt fossila fotavtryck. Det bidrar på köpet till att människor i länder med utbredd fattigdom får betalt för att minska sina utsläpp och får kraft att möta effekterna av ett förändrat klimat.

Hur fungerar utsläppskrediter?

I Indien reduceras mängden utsläpp genom att ställa om till hållbar energi. Familjerna får stöd i att lokalt producera biogas, bland annat med hjälp av kodynga från hushållens egna kor. Det ersätter behovet av träd och virke och minskar behovet av kostsam och hälsoskadlig fotogen och gasol. Förutom att stora mängder träd bevaras bidrar det till att minska hälsorisken för framförallt kvinnor och barn som annars tillbringar stora delar av tiden i rökiga utrymmen inomhus. Dessutom effektiviseras vardagen när de inte längre behöver leta efter bränsle för uppvärmning och matlagning.

Ett annat vanligt kompenseringsprojekt är trädplantering. De i sin tur för med sig positiva bieffekter såsom större biologisk mångfald. För varje ton koldioxid som hålls tillbaka från att släppas ut tack vare dessa projekt, genereras alltså en kredit som familjerna kan sälja vidare till företag som Telenor. På så vis kan företag kompensera för sina utsläpp på ett socialt hållbart sätt.

En vara på världsmarknaden

Marknaden för utläppskrediter växer i snabb takt då fler företag vill agera för att minska sina utsläpp. Precis som vilken vara på världsmarknaden som helst kan priset för en utsläppskredit variera. När det blir mer eftertraktat kan det dyka upp fler aktörer som exploaterar marknaden. En rapport från Ecosystem Marketplace visar att priset för en utsläppskredit kan variera från mindre än 0,50 amerikanska dollar till mer än 50, vilket försvårar planeringen av ekonomiskt hållbara projekt. Människors arbetsvillkor riskerar då att påverkas negativt. Av denna anledning lanserade Fairtrade International projektet med att certifiera koldioxidkrediter vid klimattoppmötet i Paris 2015. Detta för att se till att människorna i första ledet i handelskedjan själva kan ta sig ur fattigdom och stärkas i sin strävan att bemöta klimatförändringarna på hemmaplan.