Etisk konsumtion och hållbar handel

Offentlig upphandling

Vid offentlig upphandling är det viktigt att ställa sociala, etiska och miljömässiga krav för att minska riskerna för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö.

Enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, bör myndigheter ta hänsyn till miljö-, sociala- och arbetsrättsliga frågor när de gör en upphandling (4 kap, 3§). Vid behov ska myndigheten också ställa särskilda arbetsrättsliga krav (17 kap, 4§).

År 2030 ska vi enligt FN:s globala mål för hållbar utveckling ha utrotat fattigdom och hunger. Redan år 2025 ska världen vara fri från barnarbete, enligt Agenda 2030. De senaste åren har dessvärre både hungern och antalet barnarbetare ökat i världen.

Nordiska ministerrådet visar att den offentliga upphandlingen kan bidra till 82 procent av de 169 delmålen i Agenda 2030. Rådet kallar den offentliga upphandlingen för The Missing Multiplier för hållbar utveckling.

Riksdagen hänvisar i Sveriges genomförande av Agenda 2030 till de grundlagsfästa skyldigheterna att främja hållbar utveckling (Regeringsformen) och skriver att ”det är angeläget att den potential för hållbar utveckling som finns inom ramen för offentlig upphandling används full ut”.

Rättvist handlade produkter

Fairtrade är en internationell certifiering av råvaror odlade i länder med utbredd fattigdom. Certifieringen innebär att varan är producerad med hänsyn till högt ställda sociala, ekonomiska och miljömässiga krav. De är baserade på Internationella arbetsorganisationen ILO:s konventioner för mänskliga rättigheter i arbetslivet. Certifieringen ger odlarna en särskild Fairtrade-premie för investeringar i lokalsamhället och ett minimipris som ger trygghet vid fallande världsmarknadspriser. Anställda på plantager får bland annat rätt till socialförsäkringar.

För att kunna benämna en produkt som rättvist handlad är kravet att den följer principerna för rättvis handel och ILO:s kärnkonventioner för mänskliga rättigheter i arbetslivet. Detta innebär att krav på socialt ansvarsfull odling och rättvis handel ställs i upphandlingen eller att den här skrivningen används: ”Odlaren garanteras en kostnadstäckande minimiersättning, premie på priset (påslag på världsmarknadspriset), långsiktiga handelsrelationer mellan producenten och importören samt förfinansiering.” Formuleringen är hämtad ifrån Max Havelaar-målet (C 368/10) i EU-domstolen.

Genom att använda sig av Fairtrade får den upphandlande organisationen relevanta hållbarhetskrav och kvalitet i uppföljningen. Fairtrade investerar årligen 150 000 timmar i uppföljning och kontroll. Upphandlaren kan i stället lägga tid på uppföljning av inköp där det saknas oberoende kontroller.

Läs vår ”Vägledning för upphandling av rättvist handlade produkter” med jämförelser mellan märkningar.

Hos Upphandlingsmyndigheten finns mer information om rättvis handel i offentlig upphandling:

Har du frågor om Fairtrade och offentlig upphandling, kontakta gärna Elisabet Lim, elisabet.lim@fairtrade.se, 08-122 089 13.

Stöd i hållbar offentlig upphandling

Ett konkret sätt att skapa förutsättningar för en mer hållbar konsumtion är att diplomera sin kommun som Fairtrade City eller region som Fairtrade Region. För att bli diplomerad krävs ett systematiskt arbete för etisk konsumtion i offentlig upphandling. I detta ingår att krav ställs på rättvist handlade produkter och att kommunen eller regionen bidrar till att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion. Därigenom minskar risken att skattepengar går till verksamheter som leder till negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö.

Genom att vara diplomerad får ni tillgång till fortbildning och ett nätverk av andra diplomerade kommuner och regioner som ligger i framkant vad gäller att ställa hållbarhetskrav och att bidra till en hållbar och etisk konsumtion.
Har du frågor om Fairtrade City och Fairtrade Region, kontakta gärna Anneli Örtqvist, anneli.ortqvist@fairtrade.se, 08-122 089 17.

Fairtrade Sverige ingår i ModUpp 2030, ett samarbete med andra oberoende tredjepartsmärkningar.